Det säger Kerstin Gedung på Adoptionscentrum som var den organisation som förmedlade adoptionerna från Chile. På sin hemsida försöker föreningen svara på frågor och den kritik som har riktats mot dem. De har också begärt en tillsyn av den egna verksamheten från myndigheten MFOF.

– Vi välkomnar att bli granskade. Vi står till de adopterades förfogande med att hjälpa till att förstå vad som står i akterna, och prata med dem, Vi måste avvakta och se vad utredningen i Chile kommer fram till om de misstänkta oegentligheter som undersöks nu, säger Kerstin Gedung.

Många som adopterades under den här perioden upplever att ni lägger locket på och inte vill kommunicera, hur ser du på det?

– Då har vi nog inte nått fram med vår kommunikation. Vi har lagt ut information på vår hemsida, vi tar emot de samtal vi får, vi har begärt en utredning. Vi kan bara beklaga om inte alla har nåtts av kommunikationen.

Redan 2003 kom det uppgifter om oegentligheter vid adoptioner från Chile via den norska motsvarigheten till Adoptionscentrum. Organisationen gjorde då vissa efterforskningar, men hittade då inget som visade på några oegentligheter.

–  Anledningen till att berörda inte informerades då är att vi varken kan eller får hålla ett register över adopterade, menar Kerstin Gedung.

Ni förmedlar adoptioner ännu idag, kommer ni i framtiden också att kunna hänvisa till utredningar i det aktuella landet? Har ni inget eget ansvar att garantera att det inte finns några oegentligheter?

– Processen för att få tillstånd att bedriva adoptioner har gått till likadant under alla år. Man tittar på landets struktur och vad som gäller där. Sedan söker vi tillstånd hos svenska myndigheter. Vi tar ansvar för vår del i den processen.

 – Men det man måste komma ihåg är att nu förmedlas adoptioner på ett helt annat sätt än den tidens kontext. Nu har man ett mycket tydligare barnsrättsperspektiv. Regler och lagar har förstärkts. Nu tar en adoption mycket längre tid, och man utreder barnets situation mycket mer noggrant.