Men den svenska regeringen erkänner inte problemet. Regeringen slog så sent som i somras fast i Agenda 2030-rapporten att ”absolut fattigdom inte finns i Sverige i dag” – ett konstaterande som har fått Sveriges Stadsmissioner att reagera.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I förra veckan skrev Lotta Säfström, ordförande för Sveriges stadsmissioner, på DN Debatt att ”akut och reell fattigdom existerar i Sverige här och nu, även om den som befinner sig i fattigdom och utsatthet sällan kallar sig fattig”.
Årets Fattigdomsrapport, som tas fram av Sveriges stadsmissioner, stödjer hennes påstående. Den visar att så mycket som två tredjedelar (eller 62 procent) av stadsmissionernas grundläggande insatser handlar om att mätta hunger.
På Kungsholmen i Stockholm bedriver Stadsmissionen just en sådan verksamhet. Hit till Äldrecentret är pensionärer välkomna för att få sig en ordentlig lunch för endast 20 kronor. Verksamhetschefen Rickard Loblom tar emot Dagens ETC och förklarar att många fattigpensionärer kommer hit för att äta varje dag. Och de som inte har råd att betala de 20 kronorna får äta gratis.
– Vårt främsta mål är att bryta de gamlas ensamhet, men vid årsskiftet gjorde vi en enkät bland våra besökare. Den visade att de flesta kommer hit för att de känner sig ensamma, men även för att de behöver mat. Vi bryter bröd ihop kan man säga, för att finna en gemenskap i utsattheten, säger han.
Risk för psykisk ohälsa
I genomsnitt har Stadsmissionens äldrecenter 75 besökare per dag som kommer hit för att äta. Att vara fattig är dock inget krav för att få delta.
– Att inte ha mat för dagen är såklart det värsta, men de äldres ensamhet bidrar i hög grad till psykisk ohälsa. Så den är också viktig att komma åt. Hit kan de komma för att äta tillsammans med andra och ingå i ett socialt sammanhang, säger Rickard Loblom.
Hur många av besökarna som lever i fattigdom kan han inte svara på, eftersom alla är välkomna. Men genom samtal och relationsbyggande med de äldre vet han att många hankar sig fram på enbart garantipensionen.
– Vilket är väldigt knapra medel. Vi hade nyligen en tant som kom hit, som var så himla glad för att det här fanns. Hon hade levt på formfranska och marmelad i en vecka, men sedan hört talas om vår verksamhet genom sin församling. Det är inte direkt en ovanlig historia. För många av de som kommer hit och äter är det det enda lagade mål mat de får i sig under dagen, säger Rickard Loblom.
Relativt fattig svårt nog
Att som i regeringens Agenda 2030-rapport konstatera att det inte finns någon ”absolut fattigdom” i Sverige menar han är att skönmåla bilden av verkligheten och blunda för hur det faktiskt ser ut i dag.
– Jag vet inte om det är så relevant att mäta på det sättet – att prata om ”absolut” och ”relativ” fattigdom. Nej, den absoluta fattigdomen är inte särskilt utbredd i Sverige, men att vara fattig i en relativ mening är svårt nog. Vi möter människor som inte har råd att äta mat! Räcker inte det? Att påstå att vi inte behöver bekymra oss för våra äldre är att blunda för verkligheten, säger Rickard Loblom, och poängterar att Stadsmissionens insatser i dag först och främst handlar om att mätta hunger.
– Det är insatser som utgår från ett väldigt reellt behov. Något som säger ganska mycket om hur läget ser ut i dag, säger han.
Harriet Wetterberg, 84, sitter tillsammans med sina väninnor runt ett bord i Äldrecentrets matsal. Dagens lunch består av fiskgryta och kokt potatis. Hon skrapar upp det sista från tallriken och säger att hon kommer hit varje dag för att äta.
– Jag kommer främst för kontakten med andra, för att komma ut hemifrån. Det är jättetrevligt här. Man känner sig alltid välkommen, säger Harriet Wetterberg, som också deltar i en sånggrupp här på Äldrecentret.
– Det är väldigt roligt. Jag spelar gitarr också, säger hon.
Är det viktigt att maten är billig?
– Jag går inte hit för den billiga maten, men det är ju såklart bra att den är det, säger Harriet innan hon blir avbruten av sin vännina Anna Thor, 84.
– Prata inte strunt! Det är såklart jätteviktigt att maten är billig! De flesta kommer hit för att få pensionen att räcka till, säger hon och framhåller att det inte är så lätt.
– Ibland är det väldigt svårt att få det att gå ihop, säger Anna Thor.
Hjälp med att söka bistånd
Förutom att servera mat tillhandahåller Äldrecentret ett ombud som hjälper de äldre med myndighetskontakter.
– Många söker inte bostadstillägg eller försörjningsstöd trots att de skulle ha rätt till det. Det kommer sig av att många i den här generationen känner skam över att inte klara sig på egen hand. Därför hjälper vi dem med att ansöka om ekonomiskt bistånd, att överpröva beslut samt att söka pengar ur Stadsmissionens interna fonder. Det handlar om ett avstigmatiserande, säger Rickard Loblom.
Som mest kan garantipensionen uppgå till 7 952 kronor för ensamstående och 7 093 kronor i månaden för gifta. Annika Strandhäll (S), socialminister, menar dock att det är bättre att höja bostadstillägget än garantipensionen. ”Det som krävs är inte bara en höjning av garantipensionen, utan stora investeringar i den svenska välfärden och i våra trygghetssystem. Jag skulle säga att det absolut mest effektiva för den här gruppen, det är bostadstillägget. Det är också därför som regeringen fokuserar väldigt mycket på det i den budget som vi nu lägger inför nästa år”, säger hon till SVT.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
1,8 miljoner svenskar riskerade förra året fattigdom och social utestängning enligt beräkningar från EU:s statistikbyrå Eurostat. Det motsvarar 18,3 procent av den svenska befolkningen.
Men enligt regeringens Agenda 2030-rapport finns ingen absolut fattigdom i Sverige.
Rapporten får skarp kritik av Sveriges stadsmissioner som framhåller att den akuta och reella fattigdomen är högst verklig i Sverige 2017. Något som framgår av årets Fattigdomsrapport, från Sveriges stadsmissioner, som visar att så mycket som två tredjedelar (eller 62 procent) av stadsmissionernas 200 000 grundläggande insatser handlar om att mätta hunger.
Bland dem som far mest illa i det svenska samhället och behöver stadsmissionernas hjälp finns de som levt på ekonomiskt bistånd under en längre period. Enligt Socialstyrelsen är försörjningsstödet tänkt som en tillfällig lösning, men allt fler blir kvar i ett socialbidragsberoende. Socialstyrelsens statistisk visar att en tredjedel av dem som får ekonomiskt bistånd får det under en längre tid.
En annan stor grupp som vänder sig till stadsmissionerna för hjälp är de som kallas ”ohjälpta medborgare”. Med dessa avses människor som halkat ur alla former av sociala skyddsnät och därför är osynliga i den offentliga statistiken över fattigdomen i Sverige.
