Pauline Salzer, socionom och verksamhetsutvecklare, är en av personerna bakom samverkansprojektet Tillsammans för psykisk hälsa inom Studieförbundet vuxenskolan. 

Tanken är att skapa ett öppnare klimat kring, större kunskap om och förståelse för psykisk hälsa och ohälsa.

I juni förra året beviljades det tre år långa projektet 8 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden, och temat är ständigt aktuellt.

Framtidssångest bidragande

Nyligen kom en rapport från Region Västmanland (”Liv och hälsa ung”) som visar att ungdomar som uppger att de mår bra blir färre. Andelen som mår bra eller mycket bra har minskat från 78 till 64 procent mellan 2012 och 2017 enligt rapporten. Minskningen är störst bland tjejer i årskurs 9. Pauline Salzer verkar inte vara ett dugg förvånad över resultatet.

– Det är inte lätt att vara ung i dag. Varje person förväntas skapa sin egen framtid och det ställs höga krav att kunna genomföra det och att man ska bli så lyckad. Man kanske inte förstår att det är okej att vara vanlig och att det räcker att bara vara människa. Skolan handlar hela tiden om att prestera utan att samtidigt lära ut grunden om de existentiella frågorna. Man behöver få redskap till att förstå sig själv och att hantera livet på ett konstruktivt sätt. Detta behövs för att man ska få en grund att stå och bygga på, säger Pauline Salzer.

– Kan man känna att man får vara sig själv så har varje person kompetenser och möjligheter. Men ska man passa in i en ”fyrkant” fast man egentligen är ”rund” så tar man bort en massa möjligheter som det egentligen kunde ha tagits vara på, fortsätter hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det yttre prestationstänkandet i samhället överskuggar våra mänskliga behov, menar hon.
– Politiker behöver se över var de stora resurserna sätts in för att skapa ett gott samhälle. Det handlar inte om att bygga flashiga byggnader. Pengarna bör sättas in i resurser till att skapa en god grund att bygga på till exempel i skolan och till människor som jobbar med människor. Så att de inte behöver vara stressade exempelvis när de jobbar med barn. Då blir de här personerna också utmattade och får en psykisk ohälsa. Man tror att man sparar hela tiden genom att dra in. Men tvärtom slösar man på människors resurser tills de tar slut, säger hon och pratar om ”social hållbarhet”.

– I projektet pratar vi om psykisk hälsa för alla. Vi har alla en psykisk hälsa att ta hand om. Vi behöver uppleva att det finns en acceptans för psykisk ohälsa som en del av livet.

Minister som föredöme

Det är dags att släppa de här idéerna nu om att det skulle vara skamligt eller fel att vara drabbad av psykisk ohälsa, förklarar hon.
– Vi måste våga prata om psykisk ohälsa, precis som vi pratar om andra sjukdomar eller skador. Det är dags att göra det normalt och sluta tro att det är något konstigt, säger hon. 

Hon lyfter fram den västmanländska ministern Gabriel Wikström som ett föredöme eftersom han vågar prata öppet om sin utbrändhet.
– Hans styrka är erfarenheten av att ha gått igenom en psykisk ohälsa. Han kan utifrån detta jobba rakt och tydligt med de här frågorna.