Vi måste tala om vattnet

Det finns få saker som stör mig mer än när människor låter vattnet rinna under tiden de borstar tänderna – bortsett från de vanliga sakerna som barnmisshandel, rasism och djurplågeri det vill säga. Det spelar ingen roll var eller hos vem jag är – som en målsökande missil ligger jag på kranen så fort vattnet flödar. Att låta vattnet rinna när man borstar tänderna är nämligen inte bara ett slöseri med resurser utan även djupt osolidariskt mot dem som inte har något vatten alls. Som det ser ut i dag har 1,1 miljarder människor inte tillgång till rent dricksvatten. Om tio år beräknas den siffran uppgå till två tredjedelar av jordens befolkning. I stället tvingas människor att dricka smutsigt och förorenat vatten, vars parasiter och sjukdomar enligt en rapport från Europaparlamentet orsakar 80 procent av alla dödsfall i utvecklingsländer, samt tar livet av ett barn var åttonde sekund. Var -åttonde sekund!

Betänk samtidigt att det varje minut rinner cirka sex liter vatten ur kranen, det vill säga mer än det dubbla dagsbehovet av vatten för en människa i nordiskt klimat. Eftersom vi helst ska borsta tänderna två minuter två gånger dagligen resulterar denna lättja, alternativt tanklöshet i 24 liter super-onödigt vatten-slöseri.

Tyvärr är de flesta människor mer eller mindre empatiskt handikappade, vilket innebär att mänskligt lidande inte har någon egentlig verkan. Hade det då inte varit bra med något som verkligen motiverade människor att genomföra en förändring, ett språk som alla talar, typ pengar? Det tycker i alla fall EU-kommissionen som i slutet av 2014 skickade ett formellt brev till den svenska regeringen där de ansåg att Sverige inte har följt EU:s ramverk för vatten, bland annat införandet av en prispolitik på vatten. Det faktum att Sverige har den högsta vattenkonsumtionen i EU är enligt kommissionen ett bevis på att priset på vattnet är på tok för lågt. Den svenska regeringen håller dock inte med utan menar att svenskarna visst betalar för sitt vatten och att vi dessutom har en lag om att den som förorenar måste betala. Hur den historien slutar återstår ännu att se.

Det kan tyckas onödigt att vi i Sverige ska höja priset på vatten när det för det mesta inte ens råder vattenbrist i landet. Men om jag säger så här – berättigar vårt gynnsamma läge i världen att vi INTE tar ansvar, att vi kan slösa och ha oss så mycket vi vill bara för att vi kan? Precis som när det gäller köttkonsumtion är vatten så billigt att det möjliggör det slöseri som vi i Sverige har lagt oss till med och exemplet med tandborstningen är bara ett i mängden på vår oerhörda arrogans inför naturresurser. Är det till exempel NÖDVÄNDIGT att duscha varje dag, tvätta bilen varje lördag eller spola varje gång du har kissat? Det får mig för övrigt att tänka på det som en gravid kvinna sade när hennes frekventa toalettbesök tärt länge nog på hennes klimatsamvete: ”If it’s yellow let it mellow, if it’s brown flush it down”. (Ungefär: Om det är gult så låt det mogna, om det är brunt så spola ned det.) Jag tror banne mig att det ordspråket får pryda min gravsten. Det eller ”sluta slösa eller hosta upp slantarna!”.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Malmö!
Om du redan är det loggar du in här .