”Vi måste bli bättre på att hitta flickor med adhd”

– Den lilla forskning som gjorts på adhd hos flickor visar att det är i princip lika vanligt hos flickor som hos pojkar, men att flickorna ofta behöver ha en större funktionsnedsättning för att få hjälp. Vi måste bli bättre på att se adhd hos flickor, redan när de sitter och dagdrömmer, säger Lotta Borg Skoglund.

Hon är psykiater och forskare och har skrivit en bok som bygger på intervjuer med kvinnor med adhd som kämpat sig genom sina liv utan att få en diagnos. Obehandlad adhd kan vara en av orsakerna till varför kvinnor blir sjuka i utmattningsdepression, anser Lotta Borg Skoglund. 

– Adhd ger en väldigt hög stresskänslighet och man blir väldigt uttröttad av ”normala” situationer. De här kvinnorna kämpar så hårt för att få ihop sina liv, men det tar oerhört mycket energi. Ofta står omgivningen helt frågande när de blir utbrända, ”hon som var bäst av alla”. Man blandar ihop prestation och funktion. Någon kanske presterar jättebra på jobbet, men det tar så mycket energi att man inte får resten av livet att fungera.

Yttrar sig olika

I grunden är symtomen på adhd hyperaktivitet, ouppmärksamhet och impulsivitet. Hos pojkar visar sig hyperaktiviteten oftast fysiskt medan den hos flickor istället kan yttra sig på andra sätt, exempelvis genom att de pratar för mycket och säger fel saker. Det kan också yttra sig genom ständig nagelbitning, tvinning av håret, småätning eller emotionell hyperaktivitet. Flickorna får därför inte rätt insatser, där det viktigaste är att få förståelse för sig själv. 

– Även om adhd yttrar sig olika så är det samma medicin som får effekt. Pojkarna som stör andra får adhd-diagnos och medicin. Flickorna blir duktiga på att maskera sina problem, men drabbas oftare av depressioner, ätstörningar eller annat självskadebeteende och får kanske antidepressiv eller stämningsstabiliserande medicin istället för läkemedel för adhd. 

Att man missar adhd hos flickor för att man letar efter fel symtom kan även bero på att vi ser olika på psykisk ohälsa när det gäller könen, anser Lotta Borg Skoglund.

– Jag blir så trött på att vi så ofta letar efter psykosociala orsaker till att en flicka mår dåligt, det har skapat ett stort lidande hos många familjer. När pojkar stör andra är bland det första vi tänker på en adhd-diagnos. För flickor som vänder sitt lidande inåt och skadar sig själva börjar man istället leta efter vad som har hänt flickan. Varför ska man ha en biologisk förklaringsmodell för pojkar men en psykosocial för flickor?

Ytterligare ett problem med att forskningen baseras på pojkar och män är de biologiska skillnaderna mellan könen. Man vet helt enkelt inte om de doser som gäller för medicinen till pojkar är effektiva även för flickor och om flickor kanske behöver olika dosering i olika stadier av livet.

– Män har en helt annan hormonell miljö med jämnare nivåer av testosteron medan kvinnors könshormoner varierar både över livet och genom menscykler. P-piller kan påverka adhd-symtomen både
positivt och negativt. Vi behöver bli bättre på tvärprofessionella samarbeten i vården, där individen verkligen står i centrum och inte är beroende av vad jag som läkare kan och inte kan, säger Lotta Borg Skoglund.