”Vi måste bemöta brottsoffer bättre”

— I de tre storstadsområdena finns numera särskilda hatbrottsgrupper. Övriga polisregioner får själva bestämma hur de vill organisera arbetet, säger kommisarie Eva Sund på polisens nationella utvecklingsavdelning. 

Hon leder arbetet med att ta fram en ny utbildning som poliser från hela landet ska gå för att höja kompetensen i arbetet mot hatbrott. Utbildningen testas i höst, troligen lanseras den på riksnivå nästa år. 

Polisregion Bergslagen som Örebro tillhör har inte inrättat någon särskild hatbrottsgrupp. I Örebro län finns det däremot speciella kontaktpersoner i varje lokalpolisområde som bland annat samarbetar med RFSL lokalt.

— Vi har arbetat med att bli bättre på hatbrott länge, sedan långt innan regeringen beslöt att det är en prioriterad fråga. Det tar tid att förändra attityder och arbetssätt. Vi kan inte vänta på att en nationell utbildning ska dra igång nästa år utan den här frågan måste lyftas dagligen, säger Annika Haaster. 

Bemötande viktigt

Hon återkommer flera gånger till att polisens bemötande är oerhört viktigt. När det gäller exempelvis hbtq-personer kan brottsoffren komma från länder där polisen aktivt förföljer och diskriminerar dem. I en del länder är det inte ens lagligt att vara homosexuell. 

— Därför måste vi bli bättre på att jobba förebyggande och förklara hur svenska polisen jobbar, så att alla brottsoffer vågar vända sig till oss. 

Rekordmånga brott anmälda

Förra året anmäldes rekordmånga hatbrott i Sverige. Men Örebro gick mot trenden, här minskade anmälningarna jämfört med 2013. 

— Det är omöjligt att säga vad minskningen beror på eller ens om det är antalet hatbrott som har minskat. Det kan lika gärna vara mörkertalet som har växt, säger Annika Haaster. 

Både hon och Eva Sund anser att polisen även måste bli bättre på att uppge hatbrott som motiv när en anmälan upprättas. 

— Hatbrott är ingen brottsrubricering i sig. Det måste framgå i gärningsbeskrivningen att ett misstänkt hatbrott ligger bakom exempelvis en misshandel. Annars registreras inte misshandeln som ett hatbrott, säger Eva Sund. 

Svårt att utreda

I snitt klaras endast fem procent av hatbrotten upp, trots att polisen utreder över hälften av anmälningarna. Men 36 procent av anmälningarna som gjordes 2013 lades ner direkt utan att en undersökning startats. 

— I många fall begås brotten på en offentlig plats av en gärningsperson som är okänd för brottsoffret. Då är det svårt för oss att hitta den skyldige även om vi startar en utredning, säger Annika Haaster.