Trend från USA

Anna S Burger härleder utvecklingen delvis till den ekonomiska globaliseringen, och att europeiska länder börjat följa en trend som sedan en längre tid pågått i USA. Men det kan också handla om en attitydförändring i arbetslivet tror Paul Fuehrer, lektor i sociologi vid Södertörns högskola, som själv har forskat på tidsanvändning.

– Det har blivit en slags statussymbol att ha mycket att göra och ägna en stor del av sin tid på arbetsplatsen. Samtidigt finns det många på den europeiska arbetsmarknaden som arbetar deltid eller helt saknar jobb, så på det sättet finns det också en splittring i arbetslivet, säger han.

Framför allt högutbildade arbetar mer.

Under 1970-talet var extrema arbetstider vanligare bland låg- och medelutbildade. Men tendensen är i dag den omvända, istället är det högutbildade som arbetar längre tider. I denna grupp jobbade hela 15 procent av heltidsanställda i de undersökta länderna extrema arbetstider åren 2000–2007.

– En förklaring kan vara att det är ett sätt att konkurrera om karriärvägar, och då gäller det att visa att man lägger ner tid. Men många akademiska yrken kräver också att man bygger upp socialt kapital och syns i olika sammanhang på arbetsplatsen. Då blir tiderna långa, säger Paul Fuehrer.

Kvinnor tvingas söka andra jobb

Den grupp som sticker ut mest i statistiken är högutbildade män, där 20 procent har extrema arbetstider. Enligt Anna S Burgers studie har överarbetandet blivit så vanligt i finanssektorn att många välutbildade kvinnor tvingas söka sig till andra yrken, eftersom de förväntas kombinera arbets- och familjeliv. Men inte heller denna tendens är lika tydlig i Sverige. Det kan bero på att kvinnor är mer väletablerade på arbetsmarknaden här och att vi har ett bättre välfärdssystem, tror Paul Fuehrer.

– Samtidigt kan det naturligtvis vara så att kvinnor i Sverige i hög grad överarbetar, men då rör det sig inte bara om lönearbete utan även obetalt arbete. Det avhandlas dock inte i denna studie.                                     

Osannolikt i Sverige

En anledning till att det inte blivit lika vanligt med extrema arbetstider i Skandinavien kan härledas till en stark fackförbundsrörelse och strikta regleringar, menar Anna S Burger. Och Paul Fuehrer ser det som osannolikt att den utveckling som går att skönja i andra europeiska länder skulle få genomslag här.

– I alla fall inte på kort sikt. Även om svenska politiker har drivit arbetslinjen hårt så har vi ett mer egalitärt arbetsliv i Sverige. Och det finns institutioner som är näst intill heliga, exempelvis har jag väldigt svårt att se framför mig att vi skulle gå med på att banta ner semesterveckorna i Sverige.