Det största underskottet är orsakat av extra personalkostnader, där budgeten överstigits med 185 miljoner kronor. Enligt rapporten uppger förvaltningen att det beror på högre lönenivåer, fler anställda än planerat och dyra vikarielösningar. Johnny Bröndt nämner att det bland annat var brist på personal på barnsjukhuset i maj som krävde extra pengar för att lösa och att de har gjort extra insatser på akutmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU.
Revisionen menar att styrelsen borde ha haft bättre kontroll och satt in åtgärder under året. Senast på sitt möte i augusti gjorde Sahlgrenskas styrelse en uppskattning att de skulle klara av att få ett nollresultat. Redan då var det ekonomiska resultatet minus 74 miljoner kronor, en avvikelse från budget på 160 miljoner kronor. I backspegeln ser Johnny Bröndt också att det var en felaktig bedömning.
– Vi gjorde en bedömning som inte var korrekt, sedan så rann underskottet iväg under november och december. Man har anställt lite för mycket på i princip hela sjukhuset. Vi ökade med ungefär 500 anställda under 2017 och hade pengar till ungefär hälften, säger han.
Läkemedelskostnader högre
Dessutom blev läkemedelskostnaderna högre än planerat och kostnaderna för inköp av vård som SU inte hade kapacitet att utföra själva blev höga.Sahlgrenskas underskott är två procent av deras totala omsättning. Johnny Bröndt menar att summan måste sättas i sitt sammanhang.
– Styrelsens uppgift är att förvalta de pengar vi får, nu har vi slirat lite på det. Om man tittar på vår totala omsättning, så är underskottet egentligen inte så jättestort. Det är illa nog, men vi har fått god vård för pengarna, säger han och tillägger att omsättningen ligger på ungefär 16 miljarder kronor och att underskottet motsvarar ungefär en veckas drift av sjukhusen.
Revisorernas uppfattning är dock en annan. Och de ger nu Sahlgrenskas styrelse två anmärkningar.
– Varken verksamheten eller budgeten har gått framåt. Fullmäktige ger alla styrelser en budget och ett antal mål de ska uppfylla, nu har Sahlgrenska varken klarat det ena eller det andra. Styrelsen borde ha varit mer på tå, mer aktiv från början av året och gjort en bedömning av vad de behövde göra, säger Birgitta Eriksson (S), ordförande för revisorerna i Västra Götalandsregionen.
Både framsteg och bakslag
Verksamhetens mål gäller bland annat tillgänglighet och väntetider. Sahlgrenska har minskat väntetiden för första besök, men ökat tiden till första behandling.
– Hade det varit så att man gått cirka 300 miljoner back och lyckats jättebra med verksamheten, då kanske vi hade gjort en annan bedömning, säger hon.
Det är femte året i rad som Sahlgrenska har ett underskott. Nu ska styrelsen gå igenom hur de ska gå vidare för att bryta den negativa ekonomiska trenden.
– Vi måste vända på varenda sten. Vi har redan beslutat att styrelsen ska få tätare uppföljning av ekonmin. Hittills har vi haft det en gång i månaden, men nu kommer vi ha det varannan vecka tills vidare, säger Johnny Bröndt.