Barngrupperna förblir stora och det råder skriande personalbrist. På flera håll har man tvingats be föräldrar att komma och hämta sina barn mitt på dagen eftersom personal saknats. Marginalerna är ett minne blott, andrummens tid förbi.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Förskolepersonal vittnar om en arbetssituation där de måste göra avkall både på sig själva och sin yrkesstolthet, och där många till slut blir sjuka av stressen. 

Statistik visar att förskollärare är en av de yrkesgrupper med flest antal sjukskrivningsdagar, och att de har ökat markant de senaste åren. Barnskötarna, alltså den ofta bortglömda grupp som utgör hälften av all förskolepersonal, tvingas dessutom stå ut med ännu sämre lön och osäkra anställningar. 

Bland det som smärtar mest, berättade en förskollärare för Dagens ETC i veckan, är att hon vet hur det hade kunnat vara, om förskolan hade prioriterats.

I helgen tågar förskolepersonal på Stockholms gator för bättre villkor. De gör det under huvudparollen: "Nej till ökad arbetsbelastning i förskolan!" I mitten av december vill politiker i Stockholm besluta om heltid för alla barn med föräldralediga föräldrar.

Denna reform går åsikterna isär om, bland såväl föräldrar som förskolepersonal. Men kristallklart är att reformen, innan den sjösätts, kräver kraftigt ökade resurser, vilket förskolorna hittills inte sett röken av. Runt om i landet ser vi liknande scenarier: kraven på förskolan duggar tätt, men resurserna uteblir. 

Tyvärr visar modern historia hur smärtsamt lätt politiker har tagit kvinnor inom offentlig sektors krav på förändring. Därför behöver förskolepersonalen hjälp. Förskolelärarna och barnskötarna är för få för att kunna skapa ett politiskt tryck själva.

Vi föräldrar måste ut på gatorna.

Och alla som kallar sig feminister också för den delen.

Förskolan är inte bara viktig ur ett barnperspektiv: den är i allra högsta grad en feministisk fråga. Inte bara för att 96 procent av de anställda inom förskolan är kvinnor, utan för att en bristfällig förskola påverkar jämställdheten i stort.

För vilka är det som oftast kompenserar för problemen i förskolan när barngrupperna blir så stora att barnen slits ut av dem? Jo, enligt rådande könsroller och dess tillhörande regihänvisningar är det vi mödrar. Med vår arbetstid, hälsa, pensionsnivå och karriär.