Ser ni några brister vid er behandling av endometrios? Om ja, vad är det för brister?

– Vi följer nationella och internationella riktlinjer för endometriosbehandling.

Hur ser ni på att en patient får höra att det inte kan vara endometrios som orsakar smärtorna, men vid ett ultraljud i London upptäcks det att det fortfarande finns omfattande endometrios? Är det rimligt att patienter upplever att de måste söka sig till London för att få hjälp?

– Vi kan inte kommentera enskilda patientfall, men uppmanar patienten att kontakta oss direkt. Återigen: vi följer nationella och internationella riktlinjer för endometriosbehandling men om en patient upplever sig felaktigt behandlad är det viktigt att anmäla detta.

Vad ser ni för utvecklingsmöjligheter inom endometriosvården?

– Vi deltar i och ser mycket positivt på arbetet med de nationella riktlinjerna för endometrios samt Socialstyrelsens uppföljande arbete med inventering och implementering av riktlinjerna samt den planerade nivåstruktureringen av avancerad endometrioskirurgi i Sverige.

Tittar ni något på vården utomlands?

– Vi deltar i internationella endometrioskonferenser, tar del av internationella riktlinjer och publicerade artiklar samt har aktivt samarbete med våra grannländer.

Var ska man vända sig om man misstänker att man har endometrios?

– Till sin vårdcentral eller gynekolog i öppenvården.

ETC Göteborg hörde av sig till Karin Sundfeldt och Lotta Wassén med önskan om diverse förtydliganden, som vad den ”planerade nivåstruktureringen av avancerad endometrios-kirurgi i Sverige” innebär, vad de nationella och internationella riktlinjerna för endometriosbehandling innefattar och hur de tillämpas i praktiken, samt hur det är möjligt att Sahlgrenska universitetssjukhuset och The Princess Grace Hospital i London kan göra så pass olika bedömningar i Tilda Rundströms fall. Vid deadline för denna artikel hade vi fortfarande inte fått något svar.