Att problemen kan ha varit mer omfattande än så tror hon inte.

– Det var de fall som kom till vår kännedom och där agerade vi, säger hon.

Som enhetschef har hon också fått göra en Lex Sarah-anmälan vid ett tillfälle.

– Det gäller en anställd som brottade ner ett av barnen.

Carina Nilsson (S), ordförande för sociala resursnämnden, har inte fått några rapporter om personalproblemen på boendena, men är inte förvånad.

– Det var ett krisläge. Vi kontrollerade de anställdas polisregister men hade inte alltid möjlighet att ställa krav på sådant som relevant utbildning. Vi hade fullt upp med att ge alla tak över huvudet, säger hon.

Fick ta de lokaler som fanns tillhands 

Enligt Vladana Andersson ska också personalens rapporteringsskyldighet ha fungerat även under den mest stressiga perioden.

– Vi hade ett kompendium som delades ut till alla boenden, där de anställda kunde läsa om hur de skulle anmäla om de ansåg att det fanns något på boendena som kunde uppfattas som en säkerhetsrisk. Att det var fullvuxna män som valde att bo bland minderåriga pojkar är just en sådan säkerhetsrisk. Vad vi ska göra i ett sådant fall är att rapportera det till Migrationsverket, som har hand om åldersbedömningarna, säger hon.

För att klara det stora antalet nyanlända så öppnades så kallade transitboenden i de lokaler som fanns tillhands, som i idrottshallar och på skolor. Rekordnatten, den 30 november, hade Malmö stad 2 373 ensamkommande barn och ungdomar i tillfälliga boenden.

– Vi har gjort Lex Sarah-anmälningar om oss själva, att vi till exempel inte alltid följde lagen om att det ska göras en utredning innan barn och ungdomar får en placering. Lagen är inte skriven för den situation som var då, när ungdomar kom mitt i natten och inte hade någonstans att ta vägen, säger Carina Nilsson (S).

Malmö stad har för närvarande 30 platser öppna för ensamkommande barn, där beläggningen nu ligger på sex till åtta platser per dygn. Arbetet med att utvärdera och sammanställa en rapport om hösten pågår.

– Vi vill få fram en beredskapsplan där det klart och tydligt står vad som fungerade och vad som inte gjorde det. Om en liknande situation inträffar så ska de misstag som gjordes inte upprepas, säger Vladana Andersson.

”Fick mycket beröm”

Carina Nilsson (S) betonar att det dessutom gjordes mycket som var bra, trots de extrema förhållanden som rådde.

– Vi fick beröm av Barnombudsmannen för att Malmös personal gav ett bra bemötande, vilket barnen vittnade om och som BO själv också har noterat i deras granskning.  Det vittnades också om att många av de nyanställda gjorde ett gott arbete, var kreativa och fann lösningar i stunden på oväntade problem. Malmö stad som organisation har lärt mycket om samverkan och vad vi faktiskt kunde åstadkomma i ett krisläge. Många anställda gjorde fantastiska insatser, säger hon.