– Vi är alla för Västlänken som idé för att bättra på resandet, men av de fyra alternativ som låg på bordet 2006 så är det här det sämsta ur ett kulturmiljöperspektiv, säger Tom Wennberg.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

De kulturhistoriska värden som hotas handlar framför allt om spåren efter det ursprungliga Göteborg – den mur- och vallgravsomgärdade fästningsstaden av holländskt snitt som anlades i början av 1600-talet. Många av de här spåren ligger i dag under jord, dolda för göteborgarnas ögon.

– Jag undrar hur många göteborgare som känner till den här delen av historien. Det är nog inte allmän kunskap, säger Tom Wennberg.

Residenset ett orosmoment

Ett stort orosmoln är det schakt som Trafikverket kommer att gräva utmed älvfronten, förbi Packhuskajen, tvärs över Stora Hamnkanalen och fram till Residenset på Södra Hamngatan.

– De kommer att gräva längs det som finns kvar av befästningsmuren ut mot älven. De har försökt lägga sig på insidan och det tror jag att de klarar, men det finns en risk att de går rakt på och drar med sig alltihop. Det vore ett mardrömsscenario, säger Tom Wennberg.

Vid schaktets slut kommer en tunnel att ta vid, som ska borras in i berget under Residenset – också det ett orosmoment.

– Residenset är från mitten av 1600-talet och ett av Göteborgs äldsta hus. Det får bara inte hända något med det, säger Tom Wennberg.

Ett annat bekymmer är Kungsparken, som kommer att grävas upp vid Rosenlund för bygget av Västlänkens Haga-station. Själva parken utgör i Tom Wennbergs ännu ett lager i Göteborgs historia.

– När de rev de yttre befästningarna på 1800-talet anlade de i stället en engelsk landskapspark där, och det är ju det vi lever i än i dag, säger han.

Inte bara parken som sådan, utan också de så omdiskuterade träden är viktiga ur ett historiskt perspektiv, menar han.

– De äldre träden är ett tecken på att det har bott människor här länge, så de fungerar både som grön lunga och en historisk lunga, säger Tom Wennberg.

Men trots all oro känner Tom Wennberg en viss tillförsikt, inte minst på grund av det villkor som regeringen ställde på Trafikverket för att Västlänken ska få byggas: Lokaliseringen och utformningen ska planeras och utföras så att negativa konsekvenser för kulturmiljön begränsas, och berörda fornlämningar ska bevaras, synliggöras och införlivas i den nya anläggningen.

– Och då måste Trafikverket helt enkelt uppfylla det villkoret, säger Tom Wennberg.

Och han tycker att kulturmiljöfrågorna fått åtminstone visst gehör. Dragningen av Västlänken längs Packhuskajen har ändrats för att minska riskerna för muren mot älven, och det finns en plan för hur en del av träden i Kungsparken kan återställas när bygget är klart.

Fastighet från 1700-talet

Det gäller även Johannebergs landeri – en jordbruksfastighet från 1700-talet – i backen ner mot Korsvägen, där ett annat stort schakt kommer att grävas.

– Från början hade de tänkt att de skulle flytta på landeriet och sedan lyfta tillbaka det efteråt. Men nu har de slimmat schaktet som ska grävas, så att landeriet kan ligga kvar, säger Tom Wennberg.

Precis som med fästningsstaden innanför vallgraven tror Tom Wennberg att kunskapen om landerierna är liten bland göteborgarna. Det vill han ändra på genom att lyfta fram berättelsen med hjälp av skyltar och informationstavlor när allt är klart och den nya stationen är på plats.

– Landerierna är ganska unika för Göteborg, och den berättelsen vill vi förstärka. Johannebergs landeri ligger bra med sin närhet till Korsvägen där mycket folk rör sig, säger Tom Wennberg.

Tagit fram handlingsplan

Än finns inga förslag på hur det skulle kunna se ut vid Korsvägen, men när det gäller Göteborgs historiska kärna innanför vallgraven har Tom Wennberg och hans kollegor tagit fram en handlingsplan för att göra den ursprungliga fästningsstaden mer synlig.

Och det är detta som är möjligheten med Västlänken – när staden återställs efter bygget finns en unik chans att lyfta fram historien i stadsrummet. Förslaget handlar bland annat om att anlägga ett historiskt promenadstråk, att markera den gamla murens sträckning, sätta upp informationsskyltar och bygga ett besökscenter.

– Vi vill inte bygga upp murarna igen, men vi vill se till att den här otroligt viktiga fasen i Göteborgs historia blir läsbar så att människor förstår vad det är de ser när de går omkring i staden, säger Tom Wennberg.

Varför ska vi bry oss om vår historia?

– För mig handlar det om respekt för platsen, och för de människor som levt här tidigare och som kämpat för att vi ska kunna leva här i dag. Vi behöver ständigt påminnas om det för att kunna lämna över vår värld till nästa generation på ett respektfullt sätt, säger Tom Wennberg.