– Om vi var mer seriösa dumpstrare hade vi kunnat hitta mycket mer. Men vi gör det mest som en politisk gest. Vi dumpstrar därför att vi är veganer, säger Daniel medan han bär fynden till bilen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Lever så hållbart som möjligt
De båda lever en vegansk livsstil. Det betyder att de äter en vegetarisk kost och lever så hållbart och etiskt som möjligt. Till exempel så äter de ost, ägg, mjölk och grädde om de hittar det i soporna, men aldrig annars. De äter dock inte själva kött som de har hittat, men enbart för det känns fel att äta ”muskler”. Många veganer äter dock dumpstrat kött, säger de.
– Det är nästan mer veganskt att äta det om det har slängts bort även om det kommer från djur, för då har man inte gynnat industrin över huvud taget och produkterna har inte tillverkats förgäves, menar Amanda.
Ihoppressade sopor
I den veganska livsstilen ingår, utöver kosten, att försöka leva så miljövänlig som möjligt. Bil är ett gränsfall tycker de båda. De har själva en, men den används främst för att dumpstra. De stora matbutikerna utanför stan pressar sina sopor, och många små butiker låser in dem för att folk ska köpa och inte hitta gratis saker på baksidan. Det gör att man måste ha en bil för att kunna få ihop tillräckligt med mat för att det ska vara värt mödan att ta sig ut och leta, berättar de.
I den vardagliga debatten har det skett en förväxling av betydelsen av att vara vegetarian, vegan och att helt enkelt välja att inte äta rött kött. Att vara vegetarian, vilket egentligen betyder att man bara äter växtbaserad kost, betyder i dag att man även äter mjölk och ägg. Det heter egentligen lakto-ovo-vegetarian. Att vara vegan betyder egentligen att man lever en maximalt hållbar livsstil, men blandas ofta ihop med vegetarisk kosthållning. En sammanblandning som skapar problem för de som vill leva veganskt.
– En kompis som nyligen har blivit vegan kom till oss för några dagar sedan. Han var glad över att ha hittat en ny vegetarisk salami. Men när vi läste innehållsförteckningen såg vi att den innehöll både ägg och mjölk, berättar Amanda.
Det kan också bli problem när man går på restaurang och säger att man är vegetarian. Kockarna kan röra ihop allt från omelett, ost eller i värsta fall fisk- eller kycklingrätter. För att göra det enklare tycker de båda att man behöver ta tillbaka ordet vegetarian.
– Om man bara väljer att inte äta rött kött så är det ganska respektlöst att kalla sig demi-vegetarian, bara för att det låter lite härligt. Man kan helt enkelt säga att man inte äter rött kött – det räcker som term för det, säger Daniel.
Kontaktades av Ikea
Trenden kring att dumpstra och ta hand om varor som har passerat bäst före-datum är het och börjar bli allmänt accepterad. Många lokaltidningar har haft artiklar om ”vanligt folk” som dumpstrar och Daniel och Amanda har själva blivit en del i normaliseringen. De blev kontakt-ade av ett produktionsbolag som gör ett livsstilsprogram åt Ikea och som hade hittat dem i en Facebookgrupp för veganer.
– Det var så uppenbart fejkat. De kom med en fräsch påse mat de hade köpt på Hemköp och bad oss låtsas att vi hade dumpstrat det. Alla som någon gång har dumpstrat kommer kunna se att det inte är på riktigt. När man är ute så tar man bara vad man hittar och trycker ner det i en påse, berättar Amanda och skrattar åt minnet av situationen.
Någon timme innan vi åker iväg för att dumpstra träffar jag Amanda och Daniel hemma i deras lägenhet. De delar en stor fyra med två andra kompisar i centrala Norrköping. De håller precis på att tillreda kvällens middag, kronärtskockor – en grönsak som sällan blir dålig och som de inte har dumpstrat.
– Vi är ganska bortskämda med att äta det vi är sugna på och när man dumpstrar måste man anpassa sig efter vad man hittar, förklarar Daniel den inköpta kvällsmaten.
Läs vidare på nästa sida: Färska bullar i soptunnor
Under vår dumpstringsturné runt Norrköping stannar vi till på ett bageri. På baksidan står två stycken anonyma gröna soptunnor. Vi lyfter på locket och en doft av nybakat bröd, kardemumma och kanel slår emot oss. Jag fiskar själv upp en bulle – dagsfärsk och väldigt god.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Dumpstring är inte den enda trenden inom hållbarhetsområdet. Ekologiskt och närproducerat med respekt för djuren har blivit allt vanligare. Men när jag frågar Daniel och Amanda om de inte skulle kunna tänka sig att dricka mjölk från en ko som har mått bra och växt upp på en gård nära stan blir svaret nej.
– En ko måste föda en kalv för att producera mjölk, och den mjölken räcker bara till kalven. Så för att få mjölk så insemineras korna, sedan tas kalven ifrån dem och då gråter kon i upp till en vecka av förtvivlan. Mjölken som produceras är ju tänkt att vara till kalven egentligen. Då spelar det ingen roll om det ser mysigt ut för korna, de lider ändå, säger de.
Begränsad mängd mat kastas
Att leva på andras sopor fungerar möjligtvis ganska bra om det görs av en alternativrörelse med få aktiva. Det är trots allt en begränsad mängd mat som kastas av affärerna. Men det finns ingen konkurrens mellan de aktiva dumpstrarna i Norrköping. Snarare tvärtom. Det finns dumpstringsgrupper på Facebook, med cirka 120 medlemmar för Norrköping och några tusen i en nationell samlingsgrupp. Där hjälps man åt att hitta bra ställen eller delar med sig av mat om man har hittat för mycket.
– En gång hittade vi över nio liter Brämhultsjuice, som är jättedyr. Då skrev vi det i gruppen och mötte upp två tjejer som ville ha några paket.
Dröm att inte hitta slängd mat
Målet med dumpstringen är inte heller att kunna leva på det för alltid. Drömmen är i stället ett samhälle där man inte hittar något i butikernas sopor. De båda pekar ut affärerna som skyldiga till att det finns så mycket sopor.
– De borde ta sig i kragen och göra något åt det här. De vet hur mycket som inte säljs och har därför möjligheten att förändra. Några få individer med plastpåsar kan ju inte bära med sig så mycket som det slängs. Det är bara att kolla i butiken som ligger där vi bor, det är aktivitet hela dagarna. Det kommer in nya varor och gamla slängs bort, säger Daniel.
– Det är ju inte bara gamla varor heller. Det kan vara så att det är fullt på en hylla och då slänger de bort fräscha saker, fyller Amanda i.
Ett förslag som de har är att inrätta second hand-matbutiker där varor som butikerna inte längre vill sälja finns, så att folk som har det dåligt ställt kan handla maten billigt i stället för att den slängs bort. En sådan butik har öppnats på prov i Stockholm.
Ett annat förslag de har för att minska svinnet är att utveckla konceptet med kort-datum-diskar, som många butiker i dag har. I stället för att bara lägga allt i en undangömd kyldisk borde det framhållas som ett bra alternativ.
– Nu ser det ut som om de bara har tömt en låda med mat i en kyldisk. Det borde i stället vara lika fräscht som alla andra varor, snyggt upplagt och sorterat, så att vanligt folk vill handla av det, säger Daniel.
En anledning till att mycket mat slängs bort är för att skydda konsumenter från dålig och hälsovådlig mat, vilket jag påpekar för Daniel och Amanda under vår intervju. Svaret blir att jag nog är för kräsen.
– ”Bäst före” betyder just bäst före, inte dödlig efter, säger de båda nästan samtidigt.
Hitta balansen i produktionen
En god matproduktion skull i stället sikta in sig på att tillverka den mängd mat som behövs. Det behöver inte se dignande ut bland grönsakerna eller i bröddisken, och vi måste bli bättre på att ta hand om den mat vi har, säger de.
Det är inte bara butikerna som måste ta ett ansvar. Det handlar även om uppfostran av nya generationer konsumenter. De menar att många som äter kött inte vet hur produktionen går till, för kopplingen mellan djur och förpackat kött är inte speciellt tydlig. Köttkonsumtion-
en är normaliserad, och man lär sig från det man är barn att kött inte är något konstigt.
– Många föräldrar i dag är hycklare när det kommer till maten. De tycker att det är helt okej att ge sina barn kött, mjölk och ägg, men de vill inte låta sina barn se ett djur bli slaktat. Jag tror att om barnen fick se hur det faktiskt går till när maten framställs skulle många ta beslutet att äta vegetariskt i stället, säger Daniel.
Kritiserar normalisering av kött
De jämför normaliseringen av köttkonsumtion med normaliseringen av kapitalism eller rasism.
– Det är inget konstigt att någon ska tjäna mer än någon annan
i dag. Och barn ser ingen skillnad på hudfärg innan vuxna börjar peka ut det för dem. Och det är heller inget konstigt att man äter en köttbit – trots att man aldrig skulle kunna döda en ko själv.
