Orden är Fi:s nya partiledare Gita Nabavis, som inför vinterns partikongress pratade med Dagens ETC:s reporter. Hon syftade på den kritik som ofta har riktats mot partiet, för att ha relativiserat frågan om hedersförtrycket och istället velat analysera det som en form av mäns våld mot kvinnor.

Men strax därefter fick debatten ny fart. Efter Nabavis första stora framträdande SVT:s ”Agenda” som partiledare levererades den hårdaste kritiken från de egna leden. I en debattartikel i Aftonbladet dagen före Internationella kvinnodagen formulerade före detta partiledaren Sissela Nordling Blanco tillsammans med partiets gruppledare i Stockholm, Anna Rantala Bonnier, en sylvass recension av såväl partiets som den nya partiledarens förmåga att formulera sig i hedersfrågan.

”Vi (är) beklämda över att Fi:s nya partiledare Gita Nabavi i en intervju i ”Agenda” på SVT inte lyfter det som görs av Fi i kommunerna för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck” skrev de bland annat.

Varför väljer ni att publicera den här debattartikeln nu?

– Det här handlar om ett problematiskt sätt att se på hedersrelaterat våld och förtryck som vi tycker finns i FI och som jag tycker kom till uttryck på ett olyckligt sätt i ”Agenda”. Vi ville tydliggöra vår syn på den frågan, som skiljer sig från vad som kommit till uttryck från nationella företrädare. Vi vill framhålla att hedersrelaterat våld och förtryck särskiljer sig från annat våld i nära relationer, säger Sissela Nordling Blanco till Dagens ETC.

På vilket sätt tycker ni att den här debatten hjälper till att bygga upp bilden av Fi som ett riksdagsdugligt parti ett halvår före valet?

– Det här handlar om att tydliggöra en viktig ståndpunkt i en enormt viktig fråga, som är oerhört viktig för ett feministiskt parti. Vi tror att detta kommer stärka vårt parti på sikt genom att detta visar att det finns olika ställningstaganden inom partiet. Vi hoppas också på en utveckling internt. Dessutom: den här typen av diskussioner förekommer i alla partier. 

Förstår ni att debattartikeln kan tolkas som att ni stabbar er alldeles nya partiledare i ryggen?

– Det här är en fråga vi har lyft och diskuterat länge i Fi. Vi har efterlyst en ny hållning som handlar om att vi måste lämna det relativistiska synsättet i hedersfrågan. Vi hoppas att Fi kan växa av detta genom att ta till sig av kritiken.

Hur hade ni kommunicerat valet att skriva debattartikeln med partiledningen?

– Vi meddelade de ansvariga, partisekreteraren och kommunikationsansvarig. Gita ringde oss och bad om stöd och argument före Agenda. Och vi gav henne underlag om vad vi har gjort beträffande hedersfrågan.

Är det inte märkligt att inte stämma av med nya partiledaren innan man går ut med den här typen av kritik?

– I Fi pratar vi om att vi har högt i tak. Måste finnas utrymme för olika åsikter. Det är så här informationen går till, vi har hållit oss till ordningen. Det var välförankrat, inga konstigheter. 

Har du pratat med partiledaren efter debattartikeln publicerats?

– Nej, det har jag inte, men med partisekreterare, kommunikationschef och jag har pratat med Gudrun (Schyman, reds. anm). Vi hade ett konstruktivt samtal, upplevde jag.

Företrädare för Fi har efter er debattartikel försvarat Fi:s politik i hedersfrågan och menat att partiet visst har en heltäckande politik mot hedersförtryck. Hur ser du på den invändningen?

– Jag vill vara tydlig med att det inte framförallt handlar om sakpolitiken, utan vårt sätt att kommunicera den utåt. Medlemmar och väljare dömer oss för just detta. Vi har förmedlat en relativism, vilket är problematiskt. Många väljare har sagt att de inte tänker rösta på oss just på grund av att vi brister i den här frågan. Här måste vi idka självkritik och ta till oss av kritiken. Ett relativistiskt sätt att se på heder får också konsekvenser för de utsatta i förlängningen. VI vet ju att det finns brister hos socialtjänsten beträffande förståelsen för den särskilda förståelsen för vad hedersvåldet innebär till exempel.

Den senare tiden har hedersdebatten fått stort utrymme och partierna har nästan tävlat om vilket som kan erbjuda tuffast tag mot hedersvåldet. Hur ser du på det?

– Jag håller inte med alla partier här. Men jag har lärt mig mycket av att träffa jourer som jobbar specifikt med dessa frågor och hur kvinnor, tjejers och HBTQ-personers liv begränsas. Det är viktigt att vi inte lämnar öppet mål för andra partier i den här frågan. Vi borde vara en självklar, ledande röst i hedersdebatten som feministiskt parti.

Hur enat står Fi som parti ett halvår före valet?

– Generellt tycker jag att jag har ett starkt parti. Vi har fler nya medlemmar och många ansluter sig under ett valår. Här i Stockholm till exempel startas flera nya lokalgrupper, i Järva i Skärholmen och på flera håll, det ser ljust ut.