Hon är biträdande programchef och kommunikationsansvarig för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra Biotech, som forskar kring hållbar livsmedelsprodukton i Sverige.
VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL
Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning
Omkring 50 naturvetare, etiker och samhällsvetare arbetar med projektet. Många av dem är från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
– Podden ”Shaping our food” är som en kanal för forskarna att nå ut. Vi försöker förklara vad som händer inom vetenskapen inom växtförädling, djuravel och bioteknik, säger Lisa Beste.
Hon har forskat inom växtfysiologi och är numera också utbildad till journalist. Hon jobbar deltid som frilansjournalist (bland annat med podden Radio Science) och deltid med kommunikation för Mistra Biotech. I vetenskapspodden Shaping our Food intervjuar Lisa och Anna forskare om vad de gör och varför de jobbar med just sitt forskningsprojekt.
Frågorna som tas upp i podden är aktuella och allvarliga. Hur ska våra boskap klara de extremväder som klimatförändringarna för med sig?
– Vi behöver anpassa våra växter och djur för att klara av det förändrade klimatet. Men det är extremt långsiktiga processer. Att ta fram en växtsort med nya eller förändrade egenskaper tar ungefär tio år. Vi behöver spana in i framtiden och se vad det är för klimat, sjukdomar och skadeinsekter som vi kommer att ha då, säger Anna Lehrman.
Klimatförändringar ger nya krav
Klimatförändringarna kan föra med sig extremväder i form av kyla, värme, vind och slagregn. Samtidigt ökar jordens befolkning. Fler munnar ska mättas.
– Det kommer att ställas helt andra krav på växternas och djurens tolerans, fortsätter Anna.
Hon har också en bakgrund som forskare. Hennes avhandling handlade om raps som har modifierats för att minska kemisk bekämpning av rapsbaggar.
För Anna och Lisa finns det inget skrämmande med tekniker som förändrar grödors eller djurs genetik och egenskaper.
– Växtförädling och djuravel har människan sysslat med under mycket lång tid. Vi har gjort det mer eller mindre omedvetet och det har inneburit att mänskligheten har kunnat växa, konstaterar Anna Lehrman.
Men fortfarande finns en skepsis mot genmodifierade grödor. Bland annat har det skandalomsusade mångmiljonföretaget Monsanto gett GMO-odling dåligt rykte.
Och EU-lagstiftningen kring GMO är restriktiv. Att genmodifiera grödor och få ut dem på marknaden i Europa är näst intill omöjligt.
– För forskare och andra som jobbar med förädling upplevs det som konstigt. De har en teknik som de har stor kontroll över, men produkterna ska testas baklänges och framlänges och godkännas genom ett system som är dyrt och tar mycket tid. Vi har en mängd andra tekniker, där vi inte har så bra kontroll och där det inte ställs i närheten av samma krav för ett godkännande. Det finns ingen logik i det, säger Anna Lehrman.
Samtidigt finns det många inom den gröna rörelsen som är kritiska till GMO.
– Jag är också grön och feminist. Det är en av mina stora frustrationer, att det har blivit någon slags motsats. När jag var liten handlade mina mardrömmar om miljöförstöring. Det är därför jag läste biologi. Det är därför jag forskade, för att få hitta en lösning. Det är min drivkraft. Det är de möjligheterna jag ser. Jag är också på den sidan. Och det är alla forskare jag har träffat också.
Basera åsikter på korrekt information
Å andra sidan menar både Lisa och Anna att alla måste skapa sig sin egen uppfattning.
– Vår ambition är inte att förändra någons åsikt. Vi vill bara att de ska basera sin åsikt på korrekt information. Om de har fått korrekt information, tar till sig den och ändå tycker annorlunda än vad jag gör personligen, då är det ju så, säger Anna Lehrman.
Podden ”Shaping our food” finns i fyra avsnitt, men flera är på gång.
