– Det förvånar mig att det inte sker kontinuerligt i en så här allvarlig och omfattande politisk fråga, säger hon.
Alla partier säger sig i dag vilja motverka mäns våld mot kvinnor, men partisamtalen kommer att blottlägga var skiljelinjerna går, enligt Olga Persson. Och det är välkommet.
– Vi är trötta på politiska budskap om att jourrörelsen är viktig och att mäns våld ska upphöra, men sedan uteblir satsningarna. Vi vill ha konkreta uppdrag till relevanta myndigheter, som följs upp. Vi vill ha en samordning på regeringskansliet som går att förstå. Som det är nu ser vi att frågan om kvinnors liv och hur rättsväsendet ska hantera de frågorna inte får den statusen som krävs, säger Olga Persson.
Partiernas förslag för att motverka mäns våld mot kvinnor är varierande. Vänsterpartiet har föreslagit att en haverikommission tillsätts varje gång en kvinna mördas. Moderaterna vill bland annat att män som dömts till kontaktförbud ska få fotboja med en gång, och inte först om de bryter mot förbudet. Inrikesminister Mikael Damberg (S) sade i söndagens Agenda att det inte är uteslutet att det kan bli aktuellt.
Kan ge motsatt effekt
Men enligt Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är det inte givet att fotboja från första stund skulle ge önskad effekt.
– Risken är att när ett våldsamt samhälle stiftar lagar mot våld, så används de inte. Man vill inte se vem som är våldsman. Ska man exempelvis sätta fotboja på en medelålders vit man som jobbar som lärare? Det kommer samhället tycka är en jättestark åtgärd, och då är risken att man inte dömer ut något kontaktförbud alls, säger hon.
Olga Persson är inne på en liknande linje. Hon menar att de rättsliga åtgärder som finns i dag måste börja användas mer.
Som exempel tar hon att kontaktförbud ingår i brottskatalogen för grov kvinnofridskränkning. Om det överträds tre gånger kan mannen därmed dömas för grov kvinnofridskränkning till fängelse, men det finns i dag ingen rättspraxis när det gäller just detta, enligt Olga Persson.
– Rättsväsendet behöver testa den lagstiftning som finns. Det kräver modiga och kunniga poliser, åklagare och domare. Kontaktförbud är inget man får för att man har bråkat med grannen, som en del tycks tro. Det är det enda sättet för utsatta kvinnor att kunna känna trygghet, säger hon.
Märta Stenevi sade på måndagen att en viktig punkt är att trygga jourernas finansiering långsiktigt. Både Jenny Westerstrand och Olga Persson menar att det är avgörande för jourernas framtid.
– Jag förväntar mig att man nu hittar en väg framåt för vad man vill med jourrörelsen. Vi har hållit på och dö en långsam akvariedöd. Pumpen är avstängd men man sätter in en massa fiskmat, säger Jenny Westerstrand.
Hon syftar på att många jourer har haft svårt att överleva sedan vinstdrivande vård- och omsorgsbolag börjat driva skyddat boende och konkurrerat ut jourerna.
Olga Persson vill också se långsiktiga anslag istället för finansiering år för år.
– Vi kräver att man faktiskt löser ut ettårsfinansieringen. Samtidigt måste det till pengar för kompetensutveckling i alla delar av kedjan. Till socialtjänst, rättsväsende och sjukvård. Alla måste jobba gemensamt, säger hon.
Ett annat problem för jourerna är enligt Jenny Westerstrand att det är stor skillnad när det gäller hur socialtjänstens kunskap om mäns våld mot kvinnor i olika kommuner ser ut.
– Det är kommunerna som delar ut pengarna. Så risken är att pengar som staten ger oss landar i projektanställningar som i värsta fall skapar konflikt på jourerna, säger hon.
