– Många av de vi möter är socialt utsatta människor som inte har nätverk och resurser för att kunna ställa krav eller klaga på sin vård och myndighetskontakter, säger en anonym kurator på Beroendekliniken, vi kallar henne Sara.
I Göteborg saknas en röststark brukarförening och därtill har vården redan tidigare skurits ner. Två avdelningar blev till en under pandemin och en tidigare avdelning för planerad abstinensvård finns inte mer.
För att klara nedskärningen föreslås stängning av en mottagning med dagvård och en som riktas specifikt till kvinnor. Att komma in på öppenvården kräver remiss och kötiden är lång. På den psykiatriska slutenvården blir avgiftningarna allt kortare, rehabiliterande avdelning saknas, psykologer och arbetsterapeuter ”försvann” efter omorganisationer och det är allt svårare att alls få komma in.
– I teorin kan man nog ha i princip enbart akut slutenvård och få vårdplatser, men då förutsätter det att det finns en resursstark öppenvård istället. Det finns inte idag. De är precis lika överjobbade som den mesta vården, med knappa resurser som förutsätter patienter med egna resurser och tålamod, säger Sara.
Tar bara in akuta fall
Slutenvårdsavdelningarna kommer under hösten att ha färre platser på grund av renoveringar och har därtill begränsat utrymme för planerade inläggningar, alltså personer som söker avgiftning för att sedan kunna gå vidare med hjälp av socialtjänsten.
För personer med substansbruk och skadligt beroende är vårdgarantin nu inte alls reell. Nya släpps sällan in på substitutionsmottagning, så kallad Laro-mottagning.
– Vi får inte ha intagningsstopp, det ingår i hela Laro-konceptet. Däremot kommer vi bara att ta in dem som är akuta. Alltså de som hamnat på Iva efter en intox, eller gravida kvinnor, säger en anonym sjuksköterska som vi kan kalla Eva.
Nålsögat för att släppas in akut kräver att du är väldigt abstinent, psykotisk, självmordsbenägen eller i ett annat svårt tillstånd. Det saknas där också möjligheter att arbeta långsiktigt.
– Det är förfärligt att man kanske måste ta en överdos för få rätt till behandling som man ändå sökt frivilligt själv, säger Eva.
Annan personal inom Beroendeklinikens öppenvård som Dagens ETC talat med konstaterar att verksamheten redan är kraftigt eftersatt och hos slutenvården får de flesta stanna i max fem dagar.
– Det vi gör är att se till att de inte krampar eller går in i delirium. Vi ska se till att de inte dör, men sedan är det i princip klart. Du får inte vara här tills du mår ganska bra, eller så att det hinner göras en god planering i samverkan med socialtjänsten.
Nu kan alltså fyra öppna mottagningar bli till två och personal befarar ett än större tryck på slutenvården.
– Vi är farliga för våra patienter, för vi har haft flera dödsfall, säger Sara.
Har haft flera dödsfall
Hon berättar att det under året dött två patienter, en på vardera avdelning. Båda hade narkotiska substanser i blodet, i det ena fallet är dödsorsaken dock oklar.
– Jag känner verkligen att vi inte är bra för våra patienter, vi kan inte ge fullgod vård. Alla kämpar och gör sitt bästa, från skötare till läkare. Men det är otydligt och oklart vad som är vårt uppdrag.
På en av Laro-mottagningarna konstaterar Eva att många som de möter är hemlösa och har svårt att sköta mathållning och annat. Det sliter på kroppen. Farhågorna hos personal inom olika delar av beroendevården är desamma.
– Jag är rädd för att folk att kommer att dö medan de väntar på behandling. Det är personer som är substansberoende av heroin. Det är en ganska lömsk substans att vara beroende av. Inte bara för att den är hård i sig utan för att man inte vet inte riktigt vad det är man får tag på, hur mycket fentanyl det är utblandat med. Och så sekundärskador, som sårinfektioner efter skitiga kanyler, säger Eva.
Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) vill inte svara på specifika frågor om beroendevården.
– Under de senaste 1,5 åren så har Sahlgrenska ökat personalstyrkan på ett sätt som de inte har budget för och då måste man disponera om pengar. Men det är Sahlgrenskas val, det är inte så att regionledningen eller regionfullmäktige dragit ner på deras anslag.
Men Sahlgrenska lägger ju inte på för att de har något egennöje i det, det är ju för att det finns ett vårdbehov att täcka?
– Det kan vi diskutera väldigt länge.
