BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Ändå menar Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin att hennes parti är flyktingvänligt. Hon säger att Sverige tog emot flest flyktingar per capita i hela EU förra året och att regeringen jobbar mycket hårt för att få till ett mottagningssystem inom unionen så att ansvaret kan delas.
– Ja, jag menar att vi är ett flyktingvänligt parti som jobbar på olika sätt. Vi är också ett parti som aldrig accepterar en tudelad arbetsmarknad så att de som kommer hit från krig och förtyck riskerar att behandlas som andra klassens medborgare och få lägre lön. Man ska ha rätt att kunna leva, betala sin skatt och ta hand om sin familj. Men vi måste balansera båda sakerna.
Många syrier riskerar att få tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader, vilket i princip gör familjeåterförening omöjlig. På vilket sätt är det flyktingvänligt?
– Det är en tillfällig lösning och det är en unik situation som är väldigt besvärlig. Därför jobbar regeringen på alla nivåer. Det ena är att få fler att stödja UNHCR så att man kan hjälpa flyktingar som bor i flyktingläger eller tvingas vara kvar i länder med krig och konflikter. Det andra är att jobba på EU-nivå så att fler EU-länder tar emot flyktingar. Sverige kommer aldrig kunna ta emot alla som flyr från krig. Sedan måste vi se till att mottagningen och etableringen i Sverige fungerar, säger Carin Jämtin.
Hon påpekar att det förra året kom fler flyktingar än någonsin till Sverige och att regeringen därför tvingades till extraordinära åtgärder. Media har kallat svängningen ”historisk”. Men den beskrivningen är inte helt korrekt, enligt Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Jämfört med senare år är det ganska drastiskt men inte i ett historiskt perspektiv. Det påminner relativt mycket om Luciabeslutet 1989. Den gången var invandringen mycket lägre, cirka 20 000-30 000 per år pekade siffrorna på, säger Jonas Hinnfors.
Det var Ingvar Carlssons regering som ansåg att Sverige inte klarade mottagandet, främst eftersom det kom många ur den bulgariska minoritetsgruppen bulgarienturkar. Åtgärderna blev tillfälliga uppehållstillstånd och att bara bevilja asyl till de som bedömdes som flyktingar enligt FN-konventioner eller de som klassades som särskilt skyddsbehövande.
– Både argument och regler från den gången påminner rätt mycket om det som hände i höstas. Kommunerna skulle inte klara av mottagningen och välfärdsstaten skulle få problem, säger Jonas Hinnfors.
Luciabeslutet revs upp av regeringen Bildt 1991 utan att Socialdemokraterna protesterade. Carin Jämtin tycker inte att det går att jämföra dagens situation med det som hände 1989.
– Det som är skillnaden mellan då och nu är att vi har en möjlighet i EU-medlemskapet att jobba mot en gemensam fördelning, säger Carin Jämtin.
Likt dansk flyktingpolitik
En del av innehållet i Sveriges nya asyllagstiftning är mycket likt de danska socialdemokraternas migrationspolitiska program. Den dåvarande danska S-regeringen drev förra året igenom en lag om tillfälliga ettåriga uppehållstillstånd och indragen rätt till familjeåterförening för flyktingar som inte är politiskt förföljda. Asyltalen sjönk. Jonas Hinnfors tror att de svenska socialdemokraterna tagit intryck av politiken och menar att de två nordiska systerpartierna nu blivit mer lika varandra.
– Danska socialdemokraterna har tidigare haft en period där de tillsammans med några andra partier försökte ha en öppnare linje. Nu har man ändrat sig, men både retoriken och regelverket gick före i Danmark. Svenska S höll i den öppnare linjen längre.
Carin Jämtin säger att regeringen utgick från Sverige i första hand när asyllagarna konstruerades, inte Danmark.
– Vi konstruerade våra förslag och alla andra förslag utifrån Sveriges situation och Sveriges behov av att få en situation där alla människor behandlas lika.
