– Fantastisk roligt att få vara runt om i landet, och få prata med både förstagångsväljare och seniorer som idag. Roligt att få prata socialdemokratisk politik men också att få höra alla frågor och funderingar.

Känns det som att du och ni har vind i seglen?

– Ja.

Varför?

– En viktig sak är att det i det här valet är väldigt tydligt att vi står för en samhällsmodell för ett Sverige som ska hålla ihop, att vi ser att de problem vi har i Sverige, de utmaningar vi har, både vad gäller skola, förskola, äldreomsorg, polis är ju saker som vi bar kan lösa med mer samhälle, starkare samhälle. Det kan vi aldrig lösa genom att samhället drar sig tillbaka, som de faktiskt blir med stora skattesänkningar. Det har blivit väldigt tydligt.

– Det är också på grund av att Sverigedemokraternas politik har börjat granskas lite mer, så att de som funderar på att rösta på Sverigedemokraterna kanske i större utsträckning känner till att det är ett parti som vill göra det lättare att sparka folk, att de vill göra en särskild satsning på skattesänkningar för miljonärer, skära stort i äldreomsorg, sjukvård och skola.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Men bara några dagar kvar till valet, vad är du mest stolt över att ha åstadkommit under den gånga mandatperioden?

– De särskilda satsningar vi har gjort på skolan. 13 miljarder på ökade resurser och 28 000 fler anställda. Jag vill verkligen att det ska märkas. Att alla barn får det stöd de behöver för att få med sig de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Det är ju den viktigaste jämlikhetspolitiken som finns.

– Och så ordning och reda i statsfinanserna så klart, jag är ju ändå statsminister.

Finns det något som du känner att du hade hoppats på att ni hade åstadkommit, men där ni inte har lyckats?

– Frågan om vinsterna i välfärden hade vi förstås hoppats att vi hade fått igenom, men där har ju Sverigedemokraterna svängt. Vi hade önskat att det fanns en större vilja att göra något åt att vi är det enda land i världen som har det som vi har det, inget annat land i världen har det bisarra system som vi har där man kan starta skolor hur som helst och tjäna feta pengar och där vi inte ens har ett långsiktigt ägande utan riskkapitalbolag som skickar vinsterna till skatteparadisöar. Och det är ju inte så att vi har sett några fantastiska skolresultat som resultat av det här heller. Så klart. Skolan är inte ett område som är lämpligt för den typen av kortsiktigt ägande eller privata vinstintressen och det är väl därför som inget annat land i världen har det så här, skulle jag gissa.

Klyftorna har fortsatt att växa under S och MP-regeringen. Varför har ni misslyckats där?

– Ja, fast vi har bara statistik till och med 2016 och i prognosen för 2017 och 18 ser det ut som att klyftorna kommer att minska.

Har de minskat tillräckligt då?

– Självklart inte. Det är bara början av vår jämlikhetspolitik. Det visar att när vi har ordning och reda i statskassan och kan göra satsningar så tycks det ju också ha effekt.

En bankskatt och kapitalskatt är förslag som ni kom med bara ett par veckor före valet och än så länge har ni inte sagt något om exakt hur det kan utformas.

– Nej, vi är öppna för att diskutera med andra partier, men det handlar om att de med de allra högsta inkomsterna, och där en väldigt stor del av det är kapitalinkomster, ska bidra mer än vad de gör idag.

– Bankerna är en av de sektorerna som gynnades av vår omläggning av företagsskatten, därför är vår bedömning att de kan bidra mer.

Varför har ni väntat så här länge? Kapitalinkomsterna är ju den största motorn bakom de vidgade klyftorna.

– Vad gäller bankerna så har vi höjt resolutionsavgifterna under den här mandatperioden. Vi försökte komma med förändringar för personer med högre inkomster förra våren med 3:12-reglerna men då hotade Alliansen och Sverigedemokraterna med misstroendevotum om jag skulle gå vidare med de förslagen. Sedan har vi också höjt skatten för höginkomsttagare med den avtrappning av jobbskatteavdraget som vi har gjort, men som till exempel Sverigedemokraterna vill ta bort och därmed rikta en särskild skattesänkning mot miljonärer.

När kan en sådan kapitalskatt vara på plats då?

– Du måste först bestämma hur den ska utformas och sedan skicka det förslaget på remiss så inte i första budgeten. Det blir senare under mandatperioden.

Svenskt näringsliv tycker att vi måste vänja oss vi större klyftor i Sverige. Måste vi det?

– Svenskt näringsliv tycker att vi ska ha stora klyftor. Men ett samhälle som slits isär blir ett tråkigare samhälle att leva i. Och det är gammaldags att tänka att stora klyftor skulle vara bättre för näringslivet. Det är tvärtom så att moderna ekonomer ser att samhällen som håller ihop också blir ekonomiskt mer framgångsrika. Men Svenskt näringsliv är fast i ett gammaldags tänkande, som till exempel i hur de räknande på familjeveckan (en extra veckas föräldraledighet per år för föräldrar med banr mellan 4 och 16 år, red. anm) att det skulle kosta 32 miljarder. Det är klart att om man räknar på det sätter skulle vartenda barn vara ett stort produktionsbortfall och med Svenskt näringslivs sätt att räkna skulle de rikaste samhällena vara de som inte har några barn över huvud taget.

För drygt ett år sedan sa du till ETC att politik för jämlikhet är en motkraft mot högerpopulism, men tanke på SD:s framgångar så verkar ni inte ha nått hela vägen.

– Nej. Vi har också sett i början av mandatperioden att klyftorna har ökat. Sedan har vi sett en liten vänding. Men där tror jag att vi behöver driva mycket mer av jämlikhetspolitik för att mota SD. För att minska klyftorna men också för att ha en bra trygghet, så att människor kan känna sig trygga. Att man kan ha en trygghet på jobbet, att man kan känna sig trygg med att om jag förlorar jobbet så finns det en fungerande a-kassa. Att ha den grundläggande tryggheten tror jag är helt centralt för att mota högerextrema krafter. Och känner man otrygghet så är det lätt att börja skylla på någon annan. Då drar man den slutsatsen istället för att kräva mer trygghet. Många av de som har gått från S till SD röstar egentligen mot sitt ekonomiska intresse.

Så då har inte väljarna förstått sitt eget bästa där då?

– Jag tror inte att de känner till SD:s politik. Är det något vi har misslyckats med så är det väl att vara tillräckligt tydliga med vad det är för ekonomisk politik som SD egentligen driver. Det har varit för lite granskning från oss och kanske också från media, särskilt med tanke på hur de har vuxit i opinionen de senaste åren.

Du fick mycket kritik för ditt uttalande i DN om barnfattigdomen och flyktinginvandringen (”Sverige ska inte ta emot fler människor än vi klarar av. Vi vill inte ha ett samhälle med ökade klyftor, särskilt gäller detta i fråga om barnen som får sina framtida livschanser begränsade. Det märks tydligt när bostäderna inte räcker till, utan vi får ökad trångboddhet, liksom när skolorna har svårt att klara sin uppgift.”) inte minst från din regeringskollega Alice Bah Kuhnke. Står du fast vid det du sa?

– Jag tycker att Alice fultolkar det jag sa. Det jag försökte säga är att när människor kommer till Sverige, så har vi ett ansvar för att de när de är i Sverige också ska kunna ha ett bra liv. Jag sade inte att på grund av att vi har fattiga barn i Sverige så kan vi inte ta hit asylsökande. Utan det jag säger är att när asylsökande får rätt att stanna så kan vi inte låta dem leva i barnfattigdom. Det måste finnas en möjlighet att föräldrarna lär sig svenska och komplettera sin utbildning och komma in på arbetsmarknaden.

Men som jag förstod det så säger du också att man därmed också måste minska flyktinginvandringen.

– Ja, regeringen har ju lagt om migrationspolitiken för att vi bedömer att vi var i en situation som var ohanterlig och att vi har ett ansvar för att de som får möjlighet att stanna i Sverige också ska kunna bli en del av vårt samhälle och inte leva i fattigdom.

Men samtidigt så har du i prognos efter prognos för det finansiella läget fått säga att det går bra för Sverige. Hög tillväxt, sjunkande arbetslöshet. Ska inte ett rikt land som Sverige kunna ta emot fler flyktingar?

– Vi har tagit ett mycket större ansvar för människor på flykt än något annat utvecklat land. Då tycker jag att det är rimligt att andra rika länder tar sin del av ansvaret. Det är också så att när EU-kommissionen nu har en dialog med länder om vilka som kan hjälpa till nu när det kommer nya flyktingar så är Sverige inte ett av de länder som de tar kontakt med. Även EU och EU-kommissionen ser att Sverige har gjort mer än vår del. Sedan vill vi även i fortsättningen ta vår del av ansvaret men vi kan inte ta en oproportionelig del av ansvaret. Vi har brist på bostäder, vi har brist på lärare, vi har brist på SFI-lärare. Vi kämpar fortfarande med effekterna av hösten 2015.

Men som läget är nu kan vi inte se att något annat land har steppat upp och tagit över det ansvar som du säger att Sverige har tagit. Vad är alternativet för de människor som Sverige inte tar emot?

– Det vi ska göra är att fortsätta att kämpa för att fler länder ska ta sin del av ansvaret. Sedan är vi också en av världens största givare till UNHCR.

Resultatet blir att de människor som flyr istället hamnar i stora flyktingläger i grannländerna eller ännu värre i slaveri i Libyen.

– Ja. Det är också så nu att många länders blickar riktas nu mot Sverige. Kommer vi att klara det stora mottagandet vi hade hösten 2015 eller inte. Jag är väldigt passionerad för att vi ska klara det så att vi kan visa andra länder i världen att det går att vara

Även Socialdemokraterna har haft ett stort fokus på migrations- och integrationsfrågan i valrörelsen. Har det varit rätt prioritering?

– Jag vet inte om jag håller med om att vi haft ett stort fokus. Vi har berättat om vår migrationspolitik. Det måste man göra inför ett val, men det är inget jag har tyngdpunkten på nu när jag åker runt. Men det är klart att det är många som undrar vilken politik vi har och funderar på hur det ska gå att integrera så många. Det är en stor uppgift framför oss.

En annan brinnande fråga, bokstavligt talat den här sommaren, är klimatet. MP föreslår satsningar på 50 miljarder på klimatet de kommande åren som de säger att de vill ta från det så kallade reformutrymmet. Varför gör ni så olika bedömningar av hur mycket pengar det kan finnas för klimatfrågan?

– Det är klart att MP har stora ekonomiska ambitioner när det gäller klimatet. Under mandatperioden har vi kunnat komma överens om en politik där vi både har kunnat satsa på välfärden och göra viktiga klimatinvesteringar.

Men gör du den bedömningen att det inte behövs en så stor investering för att klara klimatomställningen?

– Frågan är att inte vad vi behöver utan om exakt hur fort ska det gå. Jag ser också att vi behöver göra en klimatomställning och det kommer att kräva resurser. Och där har vi ett klimatkliv som kommer att byggas ut de kommande åren. Jag har respekt för Miljöpartiets prioriteringar men vi gör olika avvägningar.

Hur mycket tid har vi på oss då?

– Sverige behöver ta på sig ledartröjan och vara världsledande i klimatomställningen, men vi löser inte världens klimatkris ens om vi satsar 100 miljarder. Vi ska göra vår hemläxa så att vi kan vara en stark röst i världen men också vara en viktig biståndsgivare till FN:s klimatfond till exempel.

Ska biståndet som du pratar om både när det gäller flyktingsituationen och klimatet höjas?

– I takt med att BNP ökar, vi står fast vi enprocentsmålet. Och det gör ju inte alla.

Uppenbarligen kan man göra olika tolkningar av hur stort reformutrymmet är. Från höger får du ofta kritik för att du använder för mycket pengar och från vänstern att du borde använda mer. Hur landar du i den summan som ni går till val på?

– Om vi tittar på prognoserna så har vi ungefär 100 miljarder i reformutrymme nästa mandatperiod, men det är stora osäkerheter och det dyker upp kriser som man behöver lösa. Så mindre än hälften av det är vad vi bedömer att vi kan gå till val på.

Men både när vi pratar om klyftorna och om klimatet så kräver det stora investeringar. Vi har en statskuld nu som är nere på 1977 års nivå. Varför inte använda mer av överskottet i statsbudgeten till investeringar?

– Det är just därför vi har gjort om det finanspolitiska ramverket under mandatperioden. Förut hade vi en procents överskottsmål, nu har vi 0,3 procent. Vi ville dra ner till balans men det fick vi inte med de andra på. Det betyder att vi har mer resurser att använda.

Skatternas andel av BNP minskar. Vore det inte då rimligt att höja skatterna för att klara de stora investeringarna?

– Vår bedömning är i och med att vi har ordning och reda i statsfinanserna, att vi har möjlighet att klara vår välfärdsåtagande utan höjda skatter. Behålla den kvalitet vi har idag och också öka lite. Vi går till val på 35 miljarder till kommun och landsting. Det är enorma satsningar. Och vi föreslår också skattehöjningar för de rikaste och en bankskatt. Det är fem miljarder. Det är pengar det med.

Varför fortsätta att pressa ned statskulden?

– Vi vet att den dagen krisen slår till då drar statskulden iväg väldigt fort. Inte minst i ett land som Sverige där vi har höga välfärdsambitioner. Då handlar det om att den dagen krisen slår till så ska vi inte behöva säga upp en massa personal i förskola, skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Hur länge kan klimatet vänta då på investeringar?

– Vi har fördubblat klimatbudgeten under den här mandatperioden och vi kommer att satsa ännu mer de kommande åren.

Samtidigt ökar utsläppen av växthusgaser i Sverige, visar statistik för första kvartalet 2018. Vad betyder det då?

– Att vi behöver göra mer.