Hon lägger sedan till att hennes upplevelse däremot överensstämmer med den senaste forskningen. Den visar att hjärnorna hos barn och unga är överlägset bäst när det kommer till att hantera detaljer. Under vår livstid omstöps hjärnan, och den åldrade hjärnan är sämre på detaljer men har istället utvecklat förmågan att uppfatta och förstå sammanhang.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det gäller inte bara sådant vi känner till sedan tidigare. Vi äldre är bäst också på att tänka brett och se nya sammanhang, säger hon.

Vi träffas för intervjun på ett café i Lund. Bodil Jönsson kommer direkt från Sony, där hon fått hålla ett föredrag på en timme kring ett valfritt ämne inför personalen. Hon valde att bland annat prata om robotutvecklingen, där vi just står i ingången till den största tekniska övergången sedan industrialismen.

Teknikoptimist

Bodil Jönsson hör till dem som ser framåt med tillförsikt. Hon tror att den nya teknik som är under utveckling kommer att frigöra mänskliga resurser till annat. Problemet med det nya är enligt henne oftast inte tekniken i sig, utan att något som uppstår i mötet mellan människa och teknik.

Ett exempel är de två svenska kommuner som har låtit robotar ta över socialsekreterarnas tidigare jobb med att granska ansökningar om försörjningsstöd. I en kommun har nyheten tagits emot väl av personalen, i den andra ledde den till massuppsägningar.

– Hur ny teknik tas emot handlar mycket om på vilket sätt den introduceras. I dag är det här systemet nytt för oss, och kan därför uppfattas som obehagligt. Men om bara ett par år kommer ingen att tycka att det är något märkligt med det, säger hon.

Fenomenet med misstänksamhet mot ny teknik är inte unikt för vår tid. Bodil Jönsson tar som exempel elspisens intåg i de svenska hemmen, då det skrevs kokböcker för elspismatlagning. Den genren försvann sedan snabbt när alla insåg att den nya spisen inte krävde några nya recept.

Bodil Jönsson, som då var verksam som professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds tekniska högskola, var 1993 med om att lansera Isaac, en teknisk personlig assistent för personer med kognitiva funktionshinder. Isaac var en liten handdator som skulle underlätta vardagen för sina brukare, och innehöll sådant som GPS och möjligheten att kommunicera genom att skicka och ta emot bilder. I samband med lanseringen blev Bodil Jönsson föremål för en insändarkampanj som hade som mål att stoppa hennes framfart.

– Jag anklagades för att göra så att de här stackars människorna skulle bli sittande ensamma och isolerade med sin teknik, säger hon.

Isaac innehöll i stort sett en föregångare till dagens mobiler och för användarna öppnade tekniken i flera fall helt nya dörrar mot omvärlden.

– Isaac var för sin tid avancerad rent tekniskt sett, vilket gjorde att tekniktidningar började skriva om sådant som rörde personer med kognitiva funktionshinder, vilket var en positiv bieffekt, säger Bodil Jönsson.

Tage nära hjärtat

Som författare slog Bodil Jönsson genom 1999 med boken ”Tio tankar om tid”. Efter det har hon skrivit ytterligare 16 böcker. Listan över de priser och andra utmärkelser hon har fått är lång. Men bland alla dessa utmärkelser är det särskilt ett som har betytt något alldeles särskilt för henne. Det är Tage Danielsson-priset som hon fick 2016, som hon säger gick rakt in i hjärtat.

– Att en naturvetare och tekniker som jag får ett pris som framstående humanist är ju speciellt. Men det som de som valt att ge mig priset inte visste var att jag har en inre Tage i mig, och det har jag haft ända sedan han gick bort. När saker känns svåra så brukar jag fråga mig vad Tage skulle ha sagt om det här. Han säger givetvis inget, men att tänka i de banorna gör det lättare för mig att själv få fram ett svar, berättar hon.

Hennes karriär har varit framgångsrik, men valet av yrke gjordes mest av en slump.

– Jag började studera matematik och fysik, men det kunde ha blivit något helt annat, säger hon.

Från fysiken gled hon in på spåret rehabiliteringsteknik där hon blev professor. Hennes forskning har ofta handlat om mötet mellan människa och teknik. Den rädsla som finns hos många tror hon i grunden handlar om en misstro mot människan snarare än mot tekniken. Hon tänker då på farhågor om att de tekniska systemen ska tas över av onda krafter, vilket ska försätta oss i en människo­ovänlig värld.

– Jag tror att människan är i grunden god. Hade jag trott motsatsen hade jag nog också känt mig rädd, säger hon.

Redo för revolution

I den ljusa bild hon har av den tekniska utvecklingen ingår att hon också är övertygad om att tekniken i sig blir lättare för oss människor att hantera.

– Jag möts ibland av människor som säger att de har vant sig vid att hantera sådant som datorer och internetbanken, och tycker att det fungerar bra. Men att de oroar sig för vad som kommer härnäst, då de inte tror att de kommer att klara att lära sig mer nytt. Men tekniken kommer att allt blir mer och mer användarvänlig, säger hon.

Det är en snabb teknisk utveckling som pågår just nu. Men Bodil Jönsson poängterar att det som talar för en total revolution är att människan nu dessutom är redo för den.

– I framtiden kommer man att blicka tillbaka på vår tid och säga att det var då det hände. Det är nu som nästan alla människor redan har en mobil, vilket gör att de är vana vid tekniken och vill ha mer. Det är dessutom nu som den femte generationen av mobilsändare är här. De behövs inte när människor är involverade i överföringen av data, eftersom vi är för långsamma för det. Men när datorer kommunicerar med andra datorer så kommer hastigheten till sin rätt, säger Bodil Jönsson.