Myndigheterna i Sverige reagerade snabbt, och beställde 18 miljoner doser vaccin av läkemedelsjätten GlaxoSmithKline, utifrån det avtal Sverige redan hade. Vaccinet Pandemrix godkändes av EU-kommissionen i september och fler än fem miljoner svenskar vaccinerades mot svininfluensan, inte minst barn och ungdomar.
Det hela betraktades som en framgång. En uppvisning i effektivt smittskydd. Så sent som i januari 2010 konstaterade dessutom Läkemedelsverket att ”säkerheten för vaccination med Pandemrix är betryggande”.
Men strax därefter började rapporter trilla in från Finland om att ovanligt många hade drabbats av den sällsynta neurologiska sjukdomen narkolepsi. Snart kom liknande rapporter från Sverige. Gemensamt för fallen var att de hade vaccinerats med Pandemrix.
Ett par år senare var katastrofen ett faktum. Den största i svensk medicinhistoria jämte neurosedynskandalen på 60-talet.
500 barn fick narkolepsi
Idag vet vi att risken att få narkolepsi ökade med 17 gånger för dem som vaccinerades, och att 500 svenska barn och unga fick sjukdomen på grund av vaccinet.
– Det var en väldigt allvarlig händelse, säger Adam Roth, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för vaccinationsprogram.
Frågan är hur det kunde hända.
– Det var ett annorlunda vaccin jämfört med vad vi vanligen använder i våra vaccinationsprogram, med en ny kombination av hjälpämnen och antigen. Och det gavs till många människor snabbt. På så sätt kunde det bli många fall utan att man upptäckte det.
Adam Roth försvarar ändå beslutet om massvaccinering.
– Som situationen var då, när det fortfarande var otydligt hur allvarlig influensan kunde bli och då man inte kände till de allvarliga biverkningarna, var det absolut inte ett felaktigt beslut, säger han. Det kommer alltid vara så att man inte kan agera utifrån helt perfekta data när det handlar om en pandemi. Å andra sidan lärde vi oss någonting, säger han.
Karin Loré är professor i immunologi och vaccinforskare på Karolinska Institutet. Hon menar att biverkningen var mycket svår att förutse.
– Den biologiska orsaken är fortfarande inte helt känd men det verkar som att flera av patienterna har ett speciellt DNA-genom som blev en olycklig kombination med den här vaccinstammen. Det hade varit svår att upptäcka genom någon form av djurförsök.
Samtidigt tror hon att skandalen har skadat förtroendet.
– Här har vi ett fall där svenska befolkningen ställde upp väldigt mangrant på att vaccinera sig, för de lyssnade på myndigheterna. Och så får några en olycklig immunreaktion. De som har drabbats av narkolepsi har ju fått sina liv förstörda. Och det är klart att det här blåser liv i vaccinmotståndet, säger Karin Loré.
”De är väldigt säkra”
Narkolepsiskandalen är unik i Sverige, men inte internationellt. Vacciner var orsakat svåra biverkningar förr, ja även dödat. Två kända skandaler är massvaccineringen mot svininfluensan i USA på 1970-talet, som orsakade 450 fall av Guillain-Barrés syndrom, varav 32 dödsfall. Och Cutter-incidenten på 1950-talet, då slarv i tillverkningen av det första poliovaccinet resulterade i 40 000 poliosmittade och hundratals förlamade.
Vaccinmotståndare ser dessa exempel som bevis på att vacciner är farliga. Men enligt vaccintillverkare, myndigheter och etablerade forskare är det här tragiska men ändå sällsynta undantag. Och jämfört med hur många liv som vaccinerna har räddat så har skadorna varit få. Enligt experterna finns det inte heller några belägg för att vacciner i allmänhet skulle göra oss sjuka. Det gäller i synnerhet vaccinerna som ingår i det allmänna svenska barnvaccinationsprogrammet. Influensavaccinet Pandemrix togs fram under stor press och var inte tillräckligt utprovat. Med barnvaccinerna är det annorlunda.
– De är väldigt säkra. Väldigt välbeprövade. De har använts i många år i princip hela världen. Därför har de flesta biverkningar oftast upptäckts, även ovanliga, säger Adam Roth på Folkhälsomyndigheten.
Du säger ”oftast”?
– Ja, man kan inte säga helt säkerhet att det inte finns något vi ännu inte har upptäckt, men jag skulle bli väldigt förvånad om något skulle dyka upp nu.
1,3 miljoner vaccindoser 2018
Av Folkhälsomyndighetens årsrapport framgår att över 1,3 miljoner vaccindoser gavs till svenska barn inom det allmänna vaccinationsprogrammet under 2018. Totalt inkom rapporter om 406 misstänkta biverkningar från hälso- och sjukvården till Läkemedelsverket. 121 av dem klassades som allvarliga. Mest handlade det om redan kända och övergående biverkningar, som feber, utslag och svullnader där vaccinet hade injicerats. Drygt 50 fall handlade om nerv- eller mag-tarm-påverkan, som kräkningar, diarré och yrsel.
Det är osäkert om de rapporterade symptomen orsakades av vaccinerna. Det handlar om misstänkta biverkningar, inte fastslagna, framhåller Adam Roth. Men likväl har även barnvaccinerna vissa biverkningar, även om de väldigt sällan är allvarliga.
– Sedan kan känsligare individer, de som till exempel är immunnedsatta, faktiskt få riktigt allvarliga biverkningar av ett levande vaccin. Därför ska man heller inte ge levande vaccin till immunnedsatta barn, säger Adam Roth.
Immunologen Karin Loré förklarar att vacciner i sällsynta fall också kan trigga en autoimmun reaktion hos vissa individer.
– Det handlar om väldigt få fall där det kan bevisas att människor har fått en autoimmun sjukdom av en vaccinering. Men det är ändå möjligt, både teoretiskt och vad man har kunnat dokumentera. Men de som råkar ut för det hade sannolikt drabbats ändå vid något annat tillfälle, när de fått en vanlig infektion, för de är predisponerade.
Prövas på hundratusentals
Däremot finns det inga bevis för att vacciner skulle kunna orsaka cancer eller allergier, som vaccinmotståndare påstår. Eller för den delen att MPR-vaccinet skulle kunna orsaka autism, som Dagens ETC skrev om i går.
– Det har gjorts en mycket stor mängd solida studier kring just det sambandet, och man har inte funnit något samband. Så det är en förvånansvärt seglivad myt. Trots alla studier så lever den kvar, säger Adam Roth.
På senare år har också Gardasil, vaccinet mot HPV-viruset som kan orsaka livmoderhalscancer, hamnat i skottgluggen. Precis som efter svininfluensan och Pandemrix rapporterade olika medier om människor som drabbats av svåra reaktioner eller sjukdomar, som svimningssyndromet POTS. Misstankar riktades mot HPV-vaccinet.
– Idag är det väldigt hårda krav när man inför ett nytt vaccin. Beslutet föregås av stora studier, ofta med 60 000 eller kanske 120 000 individer som följs under lång tid. Men en viss typ av mycket ovanliga biverkningar kan man aldrig gardera sig för innan ett vaccin införs. Därför måste vi ha en känslig och effektiv uppföljning som fångar upp signaler om biverkningar, säger Adam Roth.
Den här gången var det dock falskt alarm. HPV-vaccinet har hållit för prövning. Men det har inte satt stopp för spekulationerna och ryktesspridningen på nätet.
– Man kan spekulera om vad som helst, men än så länge har man i den uppföljning som gjorts inte sett några svåra biverkningar över huvud taget. Och nu är det många miljoner som är vaccinerade under flera år, säger Adam Roth.
Läkemedelsbolagen som tillverkar vacciner är multinationella jättar som gör mångmiljardvinster. Och några av dem har ett befläckat CV. För några år sedan avslöjade visselblåsare att GlaxoSmithKline bland annat hade mutat läkare, sysslat med vilseledande marknadsföring, spökskrivit artiklar i vetenskapliga tidningar och struntat i att rapportera säkerhetsdata om ett läkemedel (dock inte ett vaccin). 2012 erkände man sig skyldig i amerikansk domstol och fick böta tre miljarder dollar.
”Finns inga kryphål”
Vaccinmotståndare är övertygade om att det alltid går till så, och att forskare och myndigheter styrs av tillverkarna, att man är i händerna på läkedemedelsindustrin.
En anklagelse som Adam Roth på Folkhälsomyndigheten tar på allvar.
– Det ska vi naturligtvis inte vara, och det är vi inte. Det är viktigt att vi har tydliga processer för att garantera vårt oberoende. Det är väldigt strukturerat hur vi samarbetar med industrin, om vi gör det. De ingår inte i den nationella referensgruppen. Och alla som är anställda här måste redovisa alla kontakter man har – vari de består, och om något skulle kunna påverka ens beslut.
Kan du garantera att era beslut är oberoende av bolagen?
– Ja, det är vad vi hela tiden strävar efter.
Karin Lorés forskargrupp på Karolinska Institutet jobbar bland annat med läkemedelsbolag som behöver hjälp med olika analyser. Man genomför till exempel djurförsök på apor innan vaccinet testas på människor i kliniska studier. Efter det återstår ändå mycket innan vaccinet godkänns. Hon vet att vägen från laboratoriebänken till ett färdigt vaccin är lång.
– Det är inget hafsverk. Som vaccinforskare vill man inte pressa fram något som inte är säkert och effektivt. Det finns ingen vinning i det. Inte ens för bolagen. De vill ha bra och starka produkter som de kan fortsätta sälja utan trassel. För det kommer garanterat tillbaks till en om man skulle släppa ofärdiga produkter. Och i princip är det omöjligt eftersom allt är så kontrollerat av myndigheterna. Och så ska det vara. Vaccinet ska ju ges till friska människor, till små barn, och det måste vara testat och kontrollerat många gånger om innan det sprutas in.
Så vaccintillverkarna kan inte muta sig till en genväg?
– Nej, det finns inga sådana kryphål.
Cutter-incidenten
I början av 1950-talet härjades USA av en polioepidemi. Poliovaccinet var under utveckling, 1955 ansågs det säkert och tillverkningen satte igång. Men snart strömmade rapporter in om att många vaccinerade fått polio. Siffrorna landade på 40 000 poliosmittade, 200 förlamade och tio döda. Det visade sig att bolaget Cutter Laboratories i Kalifornien hade slarvat och struntat i att rapportera problem med testerna. Skandalen var ett faktum.
Apvirus i poliovaccin
På 1960-talet avslöjades att vissa poliovacciner innehållit apviruset SV40, som kunde orsaka cancer hos djur. Man hade använt celler från apnjurar smittade av SV40. Nästan 100 miljoner amerikaner och 700 000 svenskar (födda mellan 1946 och 1953) hann få vaccinet. Studier har visat att SV40 högst sannolikt är ofarligt för människor, men forskarna är inte helt eniga. Och många vaccinmotståndare tror att SV40 har orsakat cancer.
GBS av influensavaccin
1976 ville regeringen i USA förhindra en pandemi. Tillverkningen av ett vaccin drog igång och miljontals amerikaner vaccinerades. Men några som fått vaccinet utvecklade Guillain-Barrés syndrom, eller GBS, en autoimmun nervsjukdom som ger förlamningar och kan leda till döden. Totalt drabbades 450 personer och 32 dog. Det handlade om 1 av 100 000 som vaccinerades. Men det räckte för att vålla en skandal.
Narkolepsi av Pandemrix
2009 befarades ännu en svininfluensapandemi. Sverige beställde 18 miljoner doser Pandemrix av GlaxoSmithKline och fem miljoner svenskar vaccinerades. Snart kom rapporter om att ovanligt många vaccinerade hade drabbades av den sällsynta neurologiska sjukdomen narkolepsi. Risken att få narkolepsi ökade med 17 gånger för dem som vaccinerades. 500 barn och unga fick sjukdomen på grund av vaccinet.
Fakta om vaccinerna i barnvaccinationsprogrammet
Genom det allmänna vaccinationsprogrammet erbjuds alla barn i Sverige vacciner mot nio allvarliga sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, pneumokocker, Hib-infektion, mässling, påssjuka och röda hund. Flickor erbjuds också vaccineras mot humant papillomvirus (HPV). Från 1 september 2019 ingår även vaccin mot rotavirus. Vaccinerna tas i olika omgångar. Flera är kombinationsvacciner och ryms i samma spruta. Enligt Folkhälsomyndigheten är vaccinerna effektiva och säkra. De flesta vacciner består av försvagade smittämnen. Andra innehåller inaktiva eller helt avdödade smittämnen, alternativt inaktiva delar eller varianter som har samma effekt på immunförsvaret. Smittämnena är ofarliga, men de påminner om sjukdomen i fråga och tränar immunförsvaret. Spår av formalin, som används för att försvaga eller avdöda ett smittämne, finns i flera vacciner – dock i små och ofarliga mängder. I flera vacciner tillsätts
adjuvans, en förstärkare som får immunförsvaret att reagera och bilda antikroppar. Ofta används aluminiumsalter – även det i små och ofarliga mängder.
Källa: Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket
