Hon berättade för läkaren att hon ville göra en dubbel mastektomi, alltså ta bort båda brösten, men det ville läkaren inte gå med på.
– När jag frågade om hur det skulle funka att ta bort hela brösten sa han: “Det kommer se fruktansvärt fult ut, du behöver ha bröst för att vara en kvinna.” Jag tänkte, har jag hamnat på 50-talet?
Bröstnormen är stark
Den upplevelsen skapade stress hos Maria Lundström som redan behövde hantera en cancerdiagnos mitt under en pågående pandemi. Hon bad om en ny läkare som hade förståelse och respekterade hennes önskan, men det första läkarbesöket påverkade Maria och hon skrev om händelsen i en Facebookgrupp för kvinnor med bröstcancer, där flera visade sig dela erfarenheten. Maria Lundström fick kontakt med andra som ifrågasatte vårdens syn på bröst och ur detta växte Plattnormen fram.
Maria Lundström menar att motviljan från vården att ge kvinnor en platt bröstkorg grundar sig i en bröstnorm och idéer om kvinnlighet. Hon trycker på att det är viktigt ha möjlighet att göra en rekonstruktion om man vill det men att Plattnormen jobbar för att det ska finnas en riktig valfrihet.
– En läkare kan inte inom fem minuter veta vad jag har för relation till min kropp och hur jag vill ha den. Jag tror inte att vården vill oss illa men den har fortfarande synen att kvinnor behöver ha bröst för att må bra. Bara för att man är född med en kvinnokropp betyder det inte att alla vill samma sak.
Viktigt att synas
En stor del av föreningens arbete är att synas, dels för de som har erfarenhet av bröstcancer men också för att det kan leda till mer forskning.
– Jag har sett äldre kvinnor som har tagit bort ett eller två bröst, för mig var det inte konstigt. Men många andra har aldrig sett det. Bara det att vi syns har lett till en diskussion, men det är inte inskrivet i riktlinjerna så det är beroende på vilken läkare man träffar.
Det nationella vårdprogrammet för bröstcancer är framtaget av Regionala Cancercentrum.
Där står det: “God bröstsymmetri ger bättre kroppsuppfattning, minskad psykosocial sjuklighet och ökad livskvalitet”.
Just denna formulering är en del av kritiken som Plattnormen lyfter mot vårdprogrammet då påståendet till stor del är baserat på studier från 1970-talet fram till 2000-talet som de själva förtydligar inte har bekräftats av randomiserade studier.
Enligt vårdprogrammet är de psykosociala effekterna av en asymmetrisk bröstkorg sömnproblem, sämre självkänsla, sexuella problem, ångest, depression och störd kroppsuppfattning. Plattnormen problematiserar tanken att en symmetrisk bröstkorg behöver ha bröst.
Trots en kritik mot det nationella vårdprogrammet så är Plattnormen tydliga med att det är ett viktigt dokument, men lyfter återigen behovet av en mer progressiv och uppdaterad hållning kring just rätten att välja en platt bröstkorg som kvinna.
– För vems skull ska jag ha bröst? Ska jag ha bröst ska det vara för min skull, inte för läkaren eller för att könsstereotyper säger att jag ska se ut på visst sätt, säger Maria Lundström.
