Marknaden för nya mediciner är en djungel. De nya preparaten är ofta extremt dyra och det finns egentligen inga priser på dem – allt beror på hur mycket läkemedelsbolagen tror sig kunna ta betalt i det land du bor. Yervoy mot hudcancer, malignt melanom, är extremt effektivt. Dubbelt så många patienter överlever jämfört med tidigare preparat. Men på grund av priset kan inte patienterna i Sverige få preparatet – om de inte bor i Skåne eller Blekinge eller behandlas på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Där har man nämligen fått ett erbjudande från tillverkaren att köpa till rabatterat pris. Men för att få rabatten får inte köparen avslöja priset. Ingen ska få köpa till samma pris.
Kostar hur mycket som helst
Det finns en rad nya preparat inom cancervården som kan kosta hur mycket som helst.
En av dessa mediciner är Zytiga som ges mot långt gången prostatacancer. Den ger en bättre sista tid för patienten och förlänger livet med cirka fyra månader. Behandlingen med den kostar ungefär 1 000 kronor om dagen. Vissa landsting i Sverige betalar för medicinen till sina patienter, medan andra inte gör det. Den statliga myndigheten Tandvårds-och Läkemedelsverket sa nej till att föra in den under högkostnadsskyddet. Man ansåg att effekten inte stod i relation till priset.
Drabbades av hepatit C
Dagens ETC berättade nyligen om professor Hans Rosling som drabbades av en livshotande gulsot, hepatit C. Trots att det finns två mediciner som kan bota sjukdomen kunde han inte få dem i Sverige. Han valde då att själv åka till Japan och betala en behandling ur egen ficka. Den kostade honom drygt 70 000 kronor. En behandling i Sverige med samma mediciner hade kostat cirka 640 000 kr.
En av dessa mediciner, Olysio, marknadsförs i Sverige av Medivir. Priset bestäms med hjälp av en komplex beräkningsmodell som kallas Health Care Benefit, berättar vice vd Rein Piir.
– I den modellen räknar vi ut vad som händer när man behandlar en patient med den nya medicinen jämfört med tidigare behandlingar. Vi tittar på behandlingstid på sjukhus, kostnader för sjukhuspersonal, biverkningar och kostnaderna för behandling av dessa, när och om patienten kan återgå i arbete, men också hur patienten påverkas.
Finns inga globala priser
Bolaget sätter samman alla dessa uppgifter och sätter ett pris i förhållande till både resultaten av den nya medicinen och de tidigare kostnaderna.
– Det var så vi kom fram till priset i Sverige. Man ska också veta att det finns inga globala priser, alla priser är framtagna efter lokala marknader och inget pris eller kostnad är offentligt.
Det är underligt att de nya medicinerna inte har ett pris i relation till vad de kostar att producera.
– Detta gäller många produkter, det finns inte globala priser. Se bara på Nikes träningsredskap som är mycket dyrare i Sverige än i andra länder. Man kan tycka att det är olyckligt, men det är så verkligheten ser ut, säger Rein Piir.
I Sverige finns en ny myndighet, Vårdanalys, som bildades 2011 för att stärka patientens ställning.
– Det är inte rimligt att medicinerna finns att tillgå för vissa patienter, men inte andra. Det bör också finnas en transparens, man bör kunna se hur stora kostnaderna är, säger myndighetschefen Fredrik Lennartsson.
Vårdanalys uppgift är att analysera och granska, inte att komma fram med ett nytt system för nya läkemedel, säger Fredrik Lennartsson. Han tror att nyckeln är att landstingen och staten går samman i förhandlingarna med läkemedelsbolagen.
Dör i tonåren
För många patienter är detta en fråga om liv eller död. Hunters sjukdom är en mycket sällsynt, dödlig sjukdom. I Sverige finns fem personer som lider av sjukdomen som påverkar bland annat hjärta, lungor, lever och skelettet. De flesta patienterna dör i tonåren. Men med behandling och om sjukdomen är förhållandevis mild kan de leva betydligt längre. Men behandlingen är dyr, mycket dyr. Den kostar 10 miljoner kronor. För medicinen finns inget högkostnadsskydd och Karolinska sjukhuset har sagt nej till att köpa in medicinen inom sin egen budget. Sjukhuschefen menar att det är orimligt, i så fall skulle han vara tvungen att stänga en intensivvårdsplats eller inte kunna anställa ett antal högt kvalificerade läkare.
Frågan om medicinkostnaden kommer att bli än mer brännande i takt med att nya extremt dyra mediciner tillkommer. Den senaste tillgängliga undersökningen, som genomfördes för tio år sedan, visar att den globala läkemedelsindustrins vinster ligger på cirka 3 000 miljarder kronor. Reklamkostnader, löner till direktörerna och utbetalningar till aktieägarna tar mer än hälften av intäkterna. Endast en dryg tredjedel, går till produktionskostnader.
Fotnot: I den här artikeln fanns det tidigare en uppgift om att bara patienter i Skåne och Blekinge kunde få medicinen Yervoy. Det visar sig dock att patienter i Stockholm också kan få medicinen om de behandlas på Karolinska sjukhuset, men det gäller inte på andra sjukhus.