1976 gjorde Socialdemokraterna sitt sämsta val på över fyra decennier och förlorade regeringsmakten efter 44 år. Katastrofresultatet? 42,7 procent.
Socialdemokraterna som samlas i Almedalen 2015 hade förmodligen sjungit av glädje över sådana siffror. Deras parti har tappat 150 000 medlemmar sedan början av 90-talet, och de två senaste valen är de sämsta sedan allmän rösträtt infördes.
– Förr kunde de få ihop nära 40 procent av bara arbetare och även locka medelklassen. Idag finns inte den rena arbetarbasen på samma sätt. Nu går snarare gränsen mellan de som har ett jobb och de som inte har ett. Har du ett fast jobb har du det ganska anständigt i dag, och det är svårt att få med de som står utanför arbetsmarknaden och samtidigt locka medelklassen, säger Anders Sundell, statsvetare vid Göteborgs universitet.
Hårdare konkurrens
Han understryker att den parlamentariska konkurrensen bidragit till tappet. På 70-talet fanns fem partier i riksdagen, nu är det åtta. Anders Sundell menar också att det tillspetsat går att säga att Socialdemokraterna själva ”reformerat bort sin väljarbas”.
– Om man kollar på deras allra första partiprogram fanns ett tiotal punkter och väldigt mycket har man lyckats med. Som allmän rösträtt, åtta timmars arbetsdag, rätt till utbildning. En hel del av det som partiet kom till för har de uppnått. Idag tar vi de stora landvinningarna för givna, och det är klart att väljarna efterfrågar andra saker, säger Anders Sundell.
Jämtin: ”Jämlikhet är smart”
Partisekreterare Carin Jämtin håller inte med om den analysen. Hon menar att höjningen av a-kassan som genomförs vid årsskiftet är ett bra exempel på en viktig jämlikhetsreform, och att partiet har många stora frågor att ta itu med inom den närmsta framtiden, som ungdomsarbetslösheten.
Samtidigt medger hon att det är en utmaning att utforma en politik som lyfter de svagaste men samtidigt attraherar medelklassen.
– Men att saker är svåra har aldrig skrämt oss. Det är klart att vi måste utforma en politik som bygger på att alla känner att man har en möjlighet att få ut något av den, som när man blir sjuk eller arbetslös eller när ungarna ska gå i skolan. Jämlikhet är smart, solidariskt och även ekonomiskt. Sedan är det en utmaning att förklara det eftersom samhället är mer heterogent än förr, säger Carin Jämtin.
Kommer krympa mer
Socialdemokraternas traditionella arbetarbas kommer att krympa ännu mer i framtiden. I en ny rapport från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) undersöks hur den allt snabbare digitaliseringen och automatiseringen av arbetsuppgifter kan tänkas påverka efterfrågan på olika yrkesgrupper de närmaste 20 åren.
Bland de i botten finns industriarbetare, fordonsförare, kassapersonal och en rad andra traditionella LO-grupper.
Civilingenjören Eva Regårdh på SSF har haft det övergripande ansvaret för rapporten och tror att omvandlingen på arbetsmarknaden kommer att leda till att Socialdemokraterna krymper ännu mer.
– Det jag kan känna är att de har väldigt svårt att omorientera sig. Jag tror det finns en genuint god vilja och jag har träffat många ministrar som är medvetna om att robotisering och digitalisering sker. Men man vet inte hur man ska bädda för de nya jobben som kommer och de som kan tänkas bli överflödiga. Problemet för S är att de sitter hårt fast i ett normativt tänkande och ideologi från det gamla industrisamhället, säger Eva Regårdh.
Trygg arbetsmarknad
Hon är övertygad om att de traditionella fasta jobbens tid snart är förbi och att hela arbetsmarknadspolitiken därför måste omprövas. Eva Regårdh har bland annat tankar om medborgarlön och kortad arbetstid men pratar också om sänkta arbetsgivaravgifter och förändringar i Las.
Carin Jämtin säger att det finns en stor medvetenhet inom S om att arbetsmarknadspolitiken måste utvecklas i takt med den tilltagande automatiseringen. Ingrepp i arbetsrätten tror hon dock inte lockar väljare.
– Vi vill ha en arbetsmarknad där man känner sig trygg. Då blir man också bättre på jobbet och mår bättre som människa, säger Carin Jämtin.
Före detta tunga socialdemokraten Björn Fries som gick över till V 2014 är menar att S har tappat initiativ och blir ett av många andra partier där makten är det viktiga.
– Tillväxt är naturligtvis viktigt men den ska vara sund. Den har blivit huvudmålet och vi människor har blivit objekt som ska bidra till detta.
Vill inte ange målsättning
SSU:s ordförande Ellinor Eriksson tror att S fortfarande kan locka unga, men att partiet inte får vila för mycket på gamla meriter och falla in i en allt för passiv förvaltarroll.
– Jag tror många unga ser på vårt parti som en kraft som varit viktig och gjort mycket bra. Men man ser inte automatiskt att partiet har framtiden för sig. Istället kanske man ser V, MP och för all del SD som framtidspartier med sin storhetstid framför sig och inte bakom sig, säger Ellinor Eriksson.
Inför valet 2010 pratade många socialdemokrater offentligt om att partiet skulle upp på ett väljarstöd på runt 40 procent igen. I dag låter det annorlunda. Två gånger får Carin Jämtin frågan om vad som är ett realistiskt mål på tio års sikt.
– Det tänker jag överhuvudtaget inte kommentera annat än att vi ska växa och bli större.
