Ronald Lauder fick som enda utomstående tala på 80-års jubileet av Auschwitz befrielse. Han talade om Hamas attack som en ny attack på judar.
Bild: Czarek Sokolowski
Dagens ETC
När de sista vittnena försvinner lämnas minnet av Förintelsen till de kommande generationerna. Men också till politiker och makthavare som kanske har andra agendor. Paulina Sokolow, själv tredje generationens överlevande, menar att minnet av Förintelsen utnyttjats av Israel-lobbyn. Något som Willy Silberstein, tidigare ordförande i SKMA, inte håller med om.
– Jag vill inte köpa den problemformuleringen. Som jude kan man ha olika inställning till regeringen, till Israel och Gaza, säger han.
När 80-årsdagen av befrielsen uppmärksammas i en ceremoni i Auschwitz under måndagen tar flera av överlevande som talar upp den ökade antisemitismen. Ett par av dem nämner kriget mellan Israel och Hamas, men nämner även högerextremismens starka frammarsch på flera håll i världen. Minnet av Förintelsen har politiserats, vare sig man vill det eller ej.
Efter att fyra överlevande talat på ceremonin är det dags för minneshögtidens enda utomstående gäst att gå upp till talarpodiet framför den ökända Dödsporten in till förintelselägret. Det är Ronald Lauder, en amerikansk hudvårdsmagnat, mångmiljardär och ordförande för World Jewish Congress.
– Idag kan jag inte stå här och titta på de överlevande och säga att allt är okej, som jag gjort tidigare, för allt är inte okej, säger han.
– Judar är kanariefågeln i gruvan. När kanariefågeln dör vet gruvarbetarna att de måste ta sig ut så snabbt som möjligt. Den kanariefågeln dog för 15 månader sedan, den 7 oktober. För 15 månader sedan, inte åttio år sedan, såg vi judiska barn slaktas. Än en gång, för ett enda skäl att de föddes judiska.
Stor Trump-donator
Lauder talade på ceremonin i egenskap av en av de främsta donatorerna bakom museet och minnet av Auschwitz. Men det som inte framkom lika tydligt var att Lauder också är tidigare sponsor till Benjamin Netanyahu samt en långvarig storgivare till republikanska partiet och Donald Trump. Sedan 2016 har han donerat mer än 1,6 miljoner dollar till Trumpvänliga organisationer och han gav 200 000 dollar till Trumps presidentkampanj 2020.
2019 var Ronald Lauder mannen som gav Trump idén att köpa Grönland. Och precis en vecka innan han talade i Auschwitz deltog Lauder vid installationsceremonin för Trump som president. Alltså samma dag som Trumps nära medarbetare och vän Elon Musk gjorde en Hitler-hälsning, två gånger, inför världens tevekameror. Några dagar senare talade Musk på tyska högerextrema partiet AfD:s valmöte och sa att han tyckte att det var för mycket fokus på det förflutnas skam och skuld.
Detta nämner inte Ronald Lauder inget om i sitt tal en vecka senare.
– Det är förkastligt. Den enda antisemitismen som diskuteras är kritiken mot Israel. Vanliga människor som går i demonstrationer för Palestina i solidaritet med familjer som svälter anses som rent judehat. Det där är ren högerextrem politik, säger Paulina Sokolow, kulturredaktör på Flamman.
Stöld av minnet av Förintelsen
Paulina Sokolow är tredje generationens överlevande från Förintelsen, med släktingar som mördades i koncentrationslägret Treblinka. I sin senaste krönika skriver hon om hur minnet av Förintelsen har utnyttjats av ”högernationalistiska maktpersoner” för att ”legitimera antisemiter och folkmordsanklagade presidenter och kalla det omsorg om judar”.
– Jag skulle till och med kalla det för stöld. Landet Israel har blivit synonymt med att vara jude. Jag säger inte det för att på något sätt förminska Förintelsens betydelse, utan för att det är ett sätt att osynliggöra och kraftigt reducera judarnas historia, säger hon.
Det är som att bara de som stöttar Israel är legitimerade judar och därmed omfattas av skyddsbehov
Hon nämner att det under de första decennierna på 1900-talet fanns en stor judisk socialistisk rörelse som inte stod bakom en egen stat i Israel, många av dem kämpade mot antisemitismen och mördades i lägren, men att också minnet av dem just nu håller på att raderas i Förintelsen.
– Det är som att bara de som stöttar Israel är legitimerade judar och därmed omfattas av skyddsbehov, säger Paulina Sokolow.
Legitim Israelkritik
Willy Silberstein, tidigare ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, delar inte bilden att vissa judar och åsikter skulle osynliggöras.
– Som jude kan man ha olika inställningar till regeringen, till Israel, till Gaza och så vidare. I förlängningen till det finns problemet som det pratats mycket om, att många känner att judar i Sverige måste ta ansvar för Israel och försvara Israel. Den kopplingen är väldigt olycklig. Det är ett stort problem att man gör den sammankopplingen.
Det finns ibland antisemitiska ingredienser i Israelkritiken. Men om man kritiserar Israel på samma sätt som man kritiserar USA eller Danmark, så är det helt legitimt.
Willy Silberstein slår med bestämdhet fast att det inte finns några problem med att vara jude och samtidigt kritisk till Israels politik och krigföring.
– Sedan finns det ju en del som slirar och börjar prata om att media, som ägs av sionister inte törs rapportera om vad som händer och så vidare. Det finns ibland antisemitiska ingredienser i Israelkritiken. Men om man kritiserar Israel på samma sätt som man kritiserar USA eller Danmark, så är det helt legitimt, säger han.
Högerextrema partier växer
Statsöverhuvuden från 54 olika länder var på plats i Auschwitz i måndags, däribland fanns en rad länder som representerades av ledare stödda på partier med rötter i nazismen och fascismen. I Tyskland ser högerextrema AfD ut att bli näst störst i valet om några veckor. Ett parti som utretts av tyska säkerhetstjänsten för sin extremism, och vars ungdomsförbund stämplats som extremister. I Österrike blev högerextrema FPÖ största parti och väntas få bilda regering. I Italien styr Georgia Melonis högernationalistiska Italiens bröder med kopplingar till fascisten Mussolini. I Sverige stöds regeringen av Sverigedemokraterna med rötter i nazismen.
I samband med senaste riksdagsvalet, i september 2022, skrev Livia Fränkel, överlevande från Auschwitz, ihop med Tommy Ringart, ordförande för Föreningen Förintelsens överlevande, en artikel i DN som inleddes: ”Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna hyser en naiv tro att de kommer att kunna hålla tillbaka Sverigedemokraterna. Parallellerna till hur konservativa krafter släppte fram nazisterna i 30-talets Tyskland är slående. Har de inget lärt av historien?”.
Redan två år tidigare blev det konflikt i riksdagen om minnesstunden för Förintelsens offer, när Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ville utesluta Sverigedemokraternas Björn Söder, som för första gången fick vara representerade i riksdagsnätverket Minnet av Förintelsen. Det gick inte att utesluta SD eftersom ett nätverk som håller till i riksdagen måste välkomna alla riksdagens partier.
Personlig sorg
Fem år senare sitter SD kvar i nätverket, som varje år ordnar en minneshögtid i riksdagen i samband med Förintelsens minnesdag. Ilona Szatmari Waldau (V) som sitter med i riksdagsnätverket har motvilligt accepterat det.
– Jag tycker inte att det är särskilt lämpligt, med partiets historia, men jag kan också se att riksdagen har sina regler, säger hon.
Ilona Szatmari Waldau förlorade också flera släktingar i Förintelsen och menar att minnesdagen delvis har fått fel fokus.
– För oss som förlorat anhöriga är det en dag att minnas och hedra våra anhöriga men många politiker som talar på minnesdagen missar den aspekten och talar bara om att vi inte får glömma, att det inte få hända igen, men ändå så händer det igen, säger hon och fortsätter:
– Förintelsen är helt unik till sin natur och omfattning och inget kan jämföras med den men (vi kan konstatera att) runtom i världen så förekommer det en rad folkmord, som pågår på grund av att andra hatar andra människor på grund av deras etnicitet.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.