Läs också: Gävle kan bli alliansens teststad för framtidens regeringssåpa

Thomas Larue arbetar som tjänsteman vid riksdagsförvaltningen och har tillsammans med Niklas Bolin, lektor vid Mittuniversitetet, tagit fram siffror för hur många tillkännagivanden riksdagen har lämnat sedan 1992. Antalet kan variera, men det intressanta att titta på är hur många tillkännagivanden som lämnas in som inte har regeringens stöd, menar Thomas Larue.

– Antal tillkännagivanden är en första grov värdemätare för hur svag eller stark en regering är. Det förklarar en del, men så klart inte hela bilden.

Större frågor

Vad för slags tillkännagivanden som lämnats in har också förändrats de senaste 25 åren. När nu alliansen är i opposition har frågorna som ska utredas blivit större och viktigare.

– Rent historiskt har vi sett att många tillkännagivanden har varit mer tekniska. Det kan röra sig om att man småpetar i budgeten. Nu handlar det ofta om större beställningar, att man vill ha en utredning eller ett lagförslag. Vi kan se att riksdagens beställningar nu är mer omfattande och tar längre tid att fullborda, fortsätter Thomas Larue.

Ett tillkännagivande är inte rättsligt bindande utan mer av en beställning från riksdagen som regeringen kan bortse från. Ändå har det skapats en praxis kring att regeringen följer de önskemål som riksdagen har.

Slagit alla rekord

I den absoluta majoriteten av tillkännagivandena handlar det om att riksdagen vill att regeringen ska göra något. Men det senaste året har två så kallade ”negativa tillkännagivanden” kommit in, det vill säga att riksdagen säger åt regeringen att de inte ska genomföra en förändring de planerar. Som du kan läsa här intill gäller det stängningen av Bromma flygplats och vårdvalssystemet.

– Det sker inte ofta. Jag har bara hittat sex stycken och det är de tre från förra riksmötet, två från 2002 och 2004 och ett fall från tidigt 90-tal, säger Thomas Larue.

Det finns en teori om att alliansen använder sig av både tillkännagivanden och KU-anmälningar för att störa ut regeringens arbete. Sedan tidigare har Dagens ETC berättat om att KU-anmälningarna mot ministrarna slagit alla former av rekord redan under januari.

Samma trend återfinns i tillkännagivandena. Redan i år har det lämnats in 33 tillkännagivanden och 16 av dessa står en majoritet av riksdagen – men inget regeringsparti – bakom.

Stefan Löfven röt till i Dagens Nyheter gällande alla tillkännagivanden förra året. Den gången handlade det om att alliansen försökte få regeringen att backa om att utreda vinster i välfärden.

– Antingen sätter vi oss i var sitt hörn eller så sätter vi oss ihop och försöker göra någonting. Sverige kan ju inte leva på tillkännagivanden i fyra år, det är inte det som driver oss framåt, sa han då.

Anna Kinberg Batra tillbakavisade då att det rörde sig om någon taktik från Moderaterna att sätta käppar i hjulet för regeringen. De la bara förslag som gjorde Sverige bättre, sa hon den 21 maj.

Thomas Larue tror inte heller att det rör sig om ett medvetet saboterande.

– Nej, jag tror inte det. Det finns inget egenvärde i att lämna in ett tillkännagivande och de måste ändå bygga på ett förslag och ha en majoritet bakom sig.

Varför fäller alliansen och SD inte bara regeringen om man genom majoritetsbeslut ändå inte tänker låta dem bedriva sin politik?

– Det är svårt att svara på, det är en fråga som är upp till partierna.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Läs också: Gävle kan bli alliansens teststad för framtidens regeringssåpa

Fyra fall där regeringen fått bakläxa av riksdagen

Bromma flygplats

Regeringen ville utreda huruvida man ska lägga ned Bromma flygplats, men det satte riksdagen stopp för genom tillkännagivanden i december 2015. Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan (MP) kallade beslutet olyckligt men sa också i DN att man måste följa riksdagens önskemål i frågan.

Vårdvalet

Regeringen, genom sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S), ville avskaffa det fria vårdvalet, men det satte socialutskottet stopp för. Allianspartierna tillsammans med SD drev genom en majoritet för att inte lägga fram ett sådant förslag i februari 2015.

Tioårig grundskola

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tvingades i maj 2015 att fortsätta utreda om grundskolan i Sverige ska vara tioårig i stället för nioårig, trots att det är en förändring regeringen inte vill införa. Frågan har dessutom fått efterspelet att Gustav Fridolin KU-anmälts av moderaten Camilla Waltersson Grönwall för att regeringen inte kom med ett förslag kring hur förändringen av skolan skulle genomföras.

Hårdare straff

En majoritet i riksdagen vill se hårdare straff för våldsbrott och har gett justitieminister Morgan Johansson (S) i uppdrag att utreda detta. Han har dock vägrat hittills och i stället bjudit in justitieutskottets ordförande, före detta justitieministern Beatrice Ask, till samtal för att komma fram till en lösning tillsammans. ”Jag vet att riksdagens majoritet verkligen vill trycka på att det här ska igenom”, sa Morgan Johansson till Ekot den 13 maj 2015.