Veckans fråga: Vem gynnas av betyg i fyran?

Alli Klapp är tidigare grundskolelärare och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet som forskar på betygssättning och bedömning i skolan.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

På vilket sätt gynnas fjärdeklassare av betyg?

– Det finns inget stöd för att betyg i sig skulle påverka elevernas lärande positivt. Tvärt om tyder forskningen på att man bör vara försiktigt med den här typen av summativa omdömen eftersom de riskerar att leda till ökad stress, exkludering och i förlängningen sämre inlärning. Den generella slutsatsen utifrån den forskningsöversikt som jag var med och gjorde 2015 var att elever i alla åldrar presterar bättre om de får betyg mer sällan och i ett senare skede av utbildningen så att det hinner ske ett lärande innan bedömningen kommer. Ur ett forskningsperspektiv är det ganska förlegat med betyg som piska och morot om man ser till modern motivationsteori.

Finns det inte de som sporras av betyg då?

– På individnivå kan det absolut vara så, men om man tittar på studier på storskalig nivå så ser man att det inte är någon signifikant skillnad mellan högpresterande elever som får betyg och de som inte får betyg. För dessa elever tycks betyg inte ha någon större betydelse alls.

… och för lågpresterande elever?

– För lågpresterande och resurssvaga elever finns det däremot studier som visar att betyg har negativ effekt. I min avhandling undersökte jag bland annat effekterna av betyg i årskurs 6 och kunde dels konstatera att eleverna generellt inte presterade bättre på högstadiet, och dels att lågpresterande elever som fick betyg i årskurs 6 tvärtom fick sämre betyg i sjuan än de som inte fått betyg i sexan.

Av 17 skolor som nu anmält sig till försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 är bara fyra kommunala. Varför är friskolor mer intresserade av betyg i lägre årskurser?

– Troligtvis för att det är skolor som har ett elevunderlag med företrädesvis högpresterande elever och skolor som i högre grad tror på teorin om piska och morot. Men många lärare känner intuitivt att mer betyg inte är rätt väg att gå för att stärka lärandet, utan att det mer handlar om undervisningen och kvaliteten på verksamheten som bedrivs på skolan. De flesta lärare vet också ganska tidigt vilka elever som inte riktigt hänger med och som de behöver lägga extra krut på, så det behövs i regel inga betyg för att ta reda på vilka elever som har svårigheter. Det handlar snarare om att man från kommunalt och statligt håll måste se till att det finns resurser för att ha kompetenta lärare i verksamheten som kan ge stöd åt elever som behöver det.

Vad kommer det här försöket att säga om effekterna av betyg i årskurs 4?

– Det kommer tyvärr inte att kunna säga så mycket eftersom det är frivilligt. För att kunna dra några vetenskapliga slutsatser utifrån ett experiment så måste man utgå från ett representativt urval. Så det här faller ganska platt utifrån ett vetenskapligt perspektiv.