Skogsbranden i Västmanland var den största skogsbranden sedan 50-talet och förstörde 14 000 hektar skog, krävde ett dödsoffer och skadade 70 byggnader. Nu har ett forskningsprojekt vid Örebro universitet hur människor som drabbades av branden, som boende, hus- eller markägare, påverkades av branden.
750 personer svarade på en enkät sex månader efter skogsbranden och en intervjustudie genomfördes direkt efter branden och ytterligare en året efter. Svaren beskriver hur omtanke, social gemenskap och generositet växte fram.
– Katastrofer kan ta fram det bästa och det sämsta ur människor. Det finns amerikansk forskning som visar att katastrofer med mänskliga orsaker, om en markberedare gör så att en skog antänds eller en fabrik exploderar, då finns ofta en ilska över att det kunde ske, som kan leda till konflikter, säger Rolf Lidskog.
– I det här fallet fanns mänsklig handling som orsak, men också mänskliga handlingar bakom att branden blev så stor då brandbekämpningen fördröjdes. Trots det var de drabbade positiva. De ansåg att det skapats en bättre sammanhållning i lokalsamhället.
Forskarna jämförde också skogsbranden i Västmanland med stormen Gudrun 2005, som drabbade stora delar av Småland.
– I Småland såg de drabbade enbart negativa konsekvenser, men i Västmanland kunde man också se positiva konsekvenser som större biodiversitet, ökad brandberedskap och ökad social sammanhållning i lokalsamhället.
Vad beror det på att sammanhållningen växte under branden i Västmanland?
– Ett sätt att förklara det är att när branden var i det akuta skedet, så trodde man att det skulle bli mycket värre. Sedan blev det inte så allvarligt som man kunnat tro. Man kunde andas ut, känna att vi klarade det och att vi gjorde ett jättebra jobb. Det var mycket spontant frivilligarbete, människor kom med mat, hjälpte till på olika sätt. Här är min bedömning att många tycker att det har skett någonting när man ställde upp för varandra. Så även nio månader efter kände man av det. Det fanns en större tilltro för att man kommer att ställa upp för varandra om det finns behov.
Finns det större grogrund för solidaritet när det gäller katastrofer som drabbar alla oavsett klass?
– Det behöver ju inte vara så. Vi såg ett intressant exempel nu i Kalifornien. Om jag är rätt informerad, så var det ju ett rikt och känt par som anlitade privat brandpersonal för att rädda sitt hus. Då använder man ju krafter som hade kunnat användas för att kanske på ett bättre sätt mot branden. Det är ju ett exempel på ett beteende som kan skapa konflikter. De hade pengar att rädda sitt eget hem, men brydde sig inte om andra.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.