Veckans fråga: Varför ska vi förbereda oss på krig?

Första upplagan av ”Om kriget kommer” skickades ut mitt under andra världskriget. Därefter trycktes nya upplagor upp under kalla kriget. Nu har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fått i uppdrag av regeringen att ta fram en uppdaterad version av foldern. Informationen kommer att delas ut till 4,7 miljoner hushåll under Krisberedskapsveckan 28 maj - 3 juni samt läggas upp på webben.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Christina Andersson, ansvarig för utskicket till hushållen, varför behövs det en ny version av ”Om kriget kommer”?

– Anledningen, som regeringen skriver i uppdraget, är att man bedömer att vi lever i en orolig tid. Det är konsekvenserna av klimatförändringar, terrorhot, it-attacker och regeringen skriver också att det är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.

– Det behöver inte innebära att det sker en väpnad attack mot vårt land, utan det kan handla om att det blir någon form av militär konflikt i vårt närområde och då kommer Sverige att ha svårt att stå helt oberört av det.

Vad skulle du vilja säga till dem som blir oroliga av att få den här informationen hemskickad?

– Vi bedömer att det bästa verktyget man kan ge människor som känner oro inför omvärldsläget är att ge bra och konkret information. Alternativet är inte att vara tyst.

Enligt Christina Andersson rör det sig om konkreta råd om hur man hanterar vardagen när exempelvis elförsörjningen är utslagen, transportsystemet har slutat fungera eller det inte längre levereras matvaror till butikerna.

– Vi vill nå ut med att man med ganska enkla medel och genom att hjälpas åt kan klara en sådan besvärlig situation rätt bra en tid.

En annan aspekt är att öka kunskapen om vad begrepp som höjd beredskap och totalförsvar innebär.

– Den kunskapen är väldigt låg hos befolkningen. Vi har inte pratat om krig och krigsfara på 25-30 år, säger Christina Andersson.

Första upplagan kom i början av 40-talet. Vilka är de främsta skillnaderna i den nya broschyren?

– Den största skillnaden är att i broschyrerna som kom ut under andra världskriget och kalla kriget var fokus uteslutande på krig. Den information vi går ut med nu har ett betydligt bredare hotbildsperspektiv, mot bakgrund av hotet av pandemier, it-attacker, terrordåd, konsekvensen av klimatförändringar och extremt väder. Vi har en rad sådana hot som vi diskuterar och förbereder samhället inför.

– Sedan är det ett lite högtravande språk i de tidigare broschyrerna som vädjar till befolkningens patriotism och att ställa upp för fosterlandet. De ordvalen använder vi inte i dag på det sättet, även om regeringen i dag också pratar om folkförankring och försvarsvilja.