Veckans fråga: Varför satsar Lantmäteriet på blockkedjor?

Den tekniska lösningen för informationsutbyte som kallas blockkedjan har fått stor uppmärksamhet på senare år. Främst för att tekniken möjliggjort de så kallade kryptovalutorna, där Bitcoin blivit den mest kända. Men tekniken möjliggör också för säker informationshantering inom andra områden.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Mats Snäll är utvecklingschef på Lantmäteriet och ledare för ett pilotprojekt som pågått i tre års tid för att undersöka hur blockkedjan kan användas för att skapa säkra, digitala fastighetstransaktioner.

Varför är en myndighet som Lantmäteriet intresserade av blockkedjan?

– Den stora skillnaden med blockkedjan är att digital information kan lagras och signeras utan att originalet går att förvanska i efterhand. En sådan teknik som är helt säker och samtidigt transparent har inte funnits tidigare. Tidigare har man antingen varit tvungen att spara fysiska original på ett säkert ställe, eller också i en central och sluten databas som man helt enkelt tvingats lita på inte hackas eller förstörs. Så den här tekniken ger en enorm ökning av trygghet och tillförlitlighet.

Vilka är de största fördelarna?

– När man kan ersätta det analoga pappersarbetet blir det mycket tidsslöserier som kan tas bort ur processen. Men framför allt blir det säkrare och mer transparent för alla parter när ett original kan lagras och visas digitalt.

Hur fungerar det i praktiken?

– En blockkedja är som en databas fast utan central dator. I stället är all data spridd på flera datorer som verifierar sinsemellan att ingen information läggs till utan att det godkänts av alla parter. När ny information läggs till går den heller inte att ändra eller ta bort utan blir ett permanent block i informationskedjan. På så vis blir hela processen transparent och alla tillägg och versioner går att spåra tillbaka i tiden.

– Det vi har gjort i stora drag är att digitalisera och säkra alla dokument och hela flödet vid en fastighetsförsäljning – från det att försäljningen äger rum, via mäklare och bank, tills dess att den nya ägaren registreras hos Lantmäteriet. Totalt rör det sig om ett fyrtiotal steg. Blockkedjetekniken används för att verifiera alla transaktioner och dokument, exempelvis köpekontrakt, lånehandlingar, pantbrev och lagfarter.

Hur kommer blockkedjan att förändra samhället tror du?

– Dels handlar det om att papper kommer att försvinna i ännu högre grad. Men det som förändras mest är säkerheten, att det går att knyta en identitet till digitala handlingar som i sin tur kan knytas till andra värdehandlingar, exempelvis pengar. Att man kan representera fysiska värden i digitalt skick vore nog väldigt värdefullt inom många områden, både för myndigheter, företag och privatpersoner.

Finns det andra länder som provat den här tekniken?

– Vi har gjort det här på innovationsstadiet än så länge, men är bland de första i världen såvitt jag vet. Även Georgien har infört en liknande lösning där man erbjuder fastighetsägare att registrera sina fastighetsinnehav på Bitcoins blockkedja. Eftersom de upplever ett militärt hot utifrån finns ett jättestort intresse för dem att sådan information sprids på ett säkert sätt.

Naturligtvis är det också väldigt attraktivt med sådana lösningar i länder med hög korruption och låg tillit till myndigheter bland medborgarna. I Sverige är det inte lika bråttom eftersom vi har ett system som fungerar väldigt väl, men vi försöker arbeta förutseende. Om den här tekniken introduceras i andra system i samhället om ett par år kanske människor kommer att kräva samma standard även från myndigheter.