Veckans fråga: Varför äter män så mycket kött?

Vi måste äta mindre kött för klimatets skull. Kanske för hälsan också. En ny undersökning från Demoskop visar samtidigt att bara var femte ung man äter vegetariskt. I de yngre generationerna är skillnaderna som störst och män i åldern 16 till 24 är den grupp som i minst utsträckning väljer lakto-ovo vegetariska måltider till lunch och middag, medan kvinnor i åldern 25 till 34 ligger i topp.

Richard Tellström är måltidsforskare vid SLU. Han menar att mat blivit en allt starkare identitetsmarkör i takt med att vi blivit rikare och kan välja vad vi stoppar i oss.

Varför äter just män så mycket kött?

– I grunden är alla livsmedel laddade med värderingar uppdelade på kön, antingen manligt, kvinnligt eller neutralt. Exempelvis ses varma maträtter som manliga medan kalla maträtter betraktas som kvinnliga. Bland män finns generellt en bild av att en rätt ska innehålla en köttbit, någon kolhydrat och en grönsak för att räknas som en måltid.

Vad beror de här värderingarna på?

– Det är en långvarig kulturell utveckling. Bland annat kopplat till att kvinnor traditionellt ansvarat för hemmet och kunnat småäta mer, medan män som har arbetat utanför hemmet haft behov av mer kompletta måltider när de väl ätit. Det här påverkar synen på vad som är riktig mat och inte även idag. Kvinnor äter också runt 15–20 procent mindre än män och har inte heller samma intresse för proteiner utan kan äta andra kompositioner. Det är kulturella värderingar och när det nu kommer nya matvärderingar om att äta mer vegetariskt så tilltalar det kvinnor mer än män.

Varför värderas vegetariskt lägre?

– Kött har alltid räknats som rikedom, har du kunnat äta kött har du varit välbärgad. Boskap har varit en rikedomsmarkör och i det gamla bondesamhället var gödselhögen den främsta statussymbolen. Så historiskt har gemene man inte varit köttätare i huvudsak utan snarare fiskätare och så har vi ätit oerhört mycket vegetariskt – vi har ätit enorma mängder gröt och enorma mängder bröd i det här landet. Därför har den sortens mat också haft lägre status, medan vi till fest tagit fram köttet. Julen är ju till exempel en riktig köttfest.

Börjar vi få en uppdelad matkultur mellan män och kvinnor?

– Ja, det kan vi se idag. Historiskt har matkulturen varit manlig, kvinnor har lagat mat som männen och barnen vill ha, men idag ser vi en allt högre grad av kulturella kostavvikelser, där det framför allt är kvinnor under 45 år, högutbildade och från storstaden som tillägnar sig nya matvanor. Vi använder mat för att bygga identitet idag, vilket är nytt sedan 20 år tillbaka. Tränande män är också en sådan kategori, men där är det återigen ett oerhört kött- och proteinfokus.