Veckans fråga: Varför är antagningspoängen till lärarutbildningen så låga?

På flera högskolor och universitet låg meritvärdet för antagning på under 10, vilket innebär att man inte har fått godkänt i alla ämnen på gymnasiet. På Högskolan Väst låg antagningsbetygen för grundlärarutbildningens fritidsinriktning på 8,3. För att läsa till till lärare på förskolan och upp till årskurs 3 vid Uppsala universitet behövde man 9,89 i meritvärde. För att komma in på ämneslärarutbildningen vid Umeå universitet och få undervisa i svenska på högstadiet eller på gymnasiet kräves ett meritvärde som var så lågt som 7,88.

Lärarnas Riksförbunds andra vice ordförande, Sara Svanlund, sätter siffrorna i sitt sammanhang:

– Detta är resultatet av en kombination av olika faktorer. För det första är lärarprogrammet det största som vi har i Sverige, så det är många platser som ska fyllas. Det gör att det är stor variation på meritvärdet på de som kommer in. Sen är det inte tillräckligt attraktivt att läsa till lärare för att attrahera studenterna med högst meritpoäng.

Varför inte det?

– Läraryrkets attraktivitet handlar både om lön och om arbetsmiljö. Vi har en tuff arbetsmiljö i skolan. Tittar man dessutom på hur ekonomin ser ut ute i kommunerna så ser man att det görs neddragningar på många håll. Man måste känna att man kan undervisa och göra ett bra jobb, men även att lönen förhåller sig utbildningens nivå och längd, och även till ansvaret som kommer med yrket.

Räcker det med högre löner?

– Lönerna har rört på sig, för vi har fått många statliga satsningar. Men man måste också ha en arbetsmiljö där man känner att man orkar med sitt jobb. Det finns en relativt stor grupp av lärarutbildnade som har lämnat sitt yrke. Många av de orkar inte längre. För arbetsmiljön är tuffare. Lärare undervisar fler timmar, vi har större klasser till viss del, vi har andra arbetsuppgiftsuppgifter som kommit in; mer administration, mer pappers arbete. Allt detta påverkar arbetssituationen.

Är det ett problem att det finns studenter som inte har godkänt i alla ämnen?

– Det viktiga är att man är rustad för att gå lärarutbildningen. Vi ser gärna att det finns specifika betygskrav för utbildningen. Men sen är det också så att hela 30-35 procent att de antagna studenterna inte går ut utbildningen utan hoppar av. Och det är studenterna med lägsta meritvärden som hoppar av. Man kan fråga sig om avhoppen beror på att vi har fler platser på lärarutbildningen. Men vi har också gjort undersökningar bland våra studenter, där önskar man mer lärarledd tid på utbildningen och större koppling till praktik ute på skolor.