Vad orsakar luftnedfallen?
– Dioxiner har aldrig använts utan bildas oavsiktligt vid högtemperaturprocesser, men vilka dessa är har man inte hundra procent koll på. Det man tror sig veta, inte från vår forskning utan från andras, är att det nu är mindre bidrag från de stora punktkällorna, exempelvis utsläpp via sopförbränning, men att de små diffusa källorna, bland annat hushållsförbränning, ökar i betydelse.
Hur kan det finnas dioxiner som härrör från klorfenoler om ämnena har varit förbjudna länge?
– Dioxiner är väldigt persistenta och bryts ner långsamt. Lokalt kan det ibland se ut som om det går snabbt, men det handlar ofta om att dioxinet förflyttas från grunt liggande erosionsbottnar till djupliggande ackumulationsbottnar. Så det tar tid att bli av med dioxinerna även om de begravs så småningom när renare sediment lägger sig ovanpå de förorenade. Men det finns också motkrafter som stör den processen, bland annat landhöjning och båttrafik.
Var kommer dioxinet i fisken ifrån?
– Vi lyckades använda källspårningstekniken på fisk och såg att det kommer från både luft och klorfenol. Över tid har bidraget från dioxin som härrör från luftutsläpp minskat i fisken medan dioxinhalterna från klorfenol varit mer konstanta i många bassänger. Och det är lite av en gåta eftersom klorfenolerna inte används längre. En teori är att det handlar om att fisken numera växer långsammare. Så när man fångar en fisk av en viss storlek har den en viss ålder, och fångar man en fisk av samma storlek nästa år är den fisken äldre och har högre halter av dioxin.
Är dioxin ett problem för fisken i sig eller mest för oss när vi äter fisken?
– Jag tror ingen har kunnat visa att dioxiner i dagens halter är ohälsosamt för fisken, utan det är humanexponeringen man är orolig för. Extremt låga doser anses farliga för människor, samtidigt är EU:s gränsvärden satta för att minska befolkningens totala exponering för dioxiner.
Kan man göra något mer än att vänta på att dioxinet försvinner?
– Det frågar sig myndigheterna hela tiden, men det är en utmaning för det är ett diffust utsläpp utan avsiktligt produktion eller spridning. Utifrån vår forskning kan vi säga att det finns anledning att undersöka förorenade kustnära sediment och förorenad mark. Vi kan inte säga nu att sanering skulle göra någon skillnad, men man bör forska mer på det.