Veckans fråga: Vad händer när orten faller i medieskugga?

Forskaren Lottie Jangdal, adjunkt vid Mittuniversitetets journalistprogram och forskare vid DEMICOM, studerar i ett treårigt forskningsprojekt hur hyperlokala nyhetsmedier möjligen kan fylla hålen när de stora mediehusen drar sig tillbaka från gles- och landsbygden.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Vad är hyperlokala medier?

– Hyperlokal innebär här en nyhetsaktör som riktar sig till ett visst begränsat geografiskt område, och som har en primär digital produkt. Vi har kartlagt hur många de är och var de finns och hittat 75 oberoende digitala medier runtom i landet som har ett nyhetsfokus. Av dessa finns 22 stycken på landsbygden, men bara fyra stycken i glesbygdskommuner. Så majoriteten av de hyperlokala medierna finns fortfarande i delar av landet där det redan existerar etablerade medier, som Lidingösidan och Frilagt Hässleholm.

Har så små medier någon chans att granska exempelvis en hel kommun?

– Det är jättesvårt att ersätta traditionella medier, men hyperlokala medier kan komplettera och fylla andra funktioner. Och på vissa håll kan de säkert också göra ett jättebra jobb att granska exempelvis kommunfullmäktige. Men det tror jag är mer undantag än regel. Många av de aktörer vi studerat är beroende av gratismaterial och kanske information som kommunen delar med sig av. Men det är olika, vissa drar en tydlig skiljelinje mellan det redaktionella arbetet och kommunens kommunikation.

Går det att bedriva lokaljournalistik i glesbygden utan presstöd?

– Det är väldigt svårt. Generellt är de här små medieentreprenörerna väldigt sårbara. Ofta är det bara ett enmansföretag och många har svårt att få det att gå runt ekonomiskt. Om de är fokuserade på den journalistiska produkten hamnar säljbiten och prenumerationsvärvningen lätt i andrahand och vice versa. Men många har ju inte vinst som drivkraft utan drivs av helt andra krafter. Förhoppningsvis kommer det nya presstödet som riksdagen enades om härom månaden få stor betydelse, som ska gå just till de vita fläckarna.

Vad händer när en ort faller i medieskugga?

– Det finns ju en absolut farhåga att det får stora negativa konsekvenser för ett samhälle om den mediala bevakningen försvinner. Där lokalredaktioner stängt ner blir många lämnade därhän och får inte längre den information som är nödvändig för att till exempel kunna ta ställning i lokala val. Så ytterst handlar det om en demokratifråga som är superviktig.

Var är medieskuggan som värst?

– I Norrland utan tvekan, och i glesbygden generellt.

Hur kommer er studie att kunna användas?

– Förhoppningen är att vi kan bidra med information till de som vill starta hyperlokala medier, do’s and dont’s och vad man ska tänka på. Det kan vara viktigt för journalistutbildningen hur man får de här medierna att överleva.