Veckans fråga: Vad händer efter NPM?

Martin Fransson, forskare vid Centrum för tjänsteforskning på universitetet i Karlstad, men sedan september även forskningsledare i den regeringstillsatta Tillitsdelegationen, har tillsammans med forskaren Johan Quist genomfört ett projekt om återprofessionalisering av två försöksverksamheter inom Försäkringskassan.

Han liknar NPM, eller managementbyråkrati som han kallar det, vid att styra ett barnkalas via SMS – inte lämpat för komplexa verksamheter.

Två kontor, i Torsby och Göteborg, som omfattar 40 medarbetare har deltagit i projektet vars syfte var att studera vad som händer när medarbetare ges möjlighet till ett mer självstyrt och kunskapsbaserat beslutsfattande, bortom styrning och kontroll.

Vad hände?

– Med managementbyråkratiska mått så hände det väldigt lite ganska länge. Vi liknar det vid en fågelbur, vi öppnade buren och fågeln hade väldigt mycket vilja att förändra saker, men de satt kvar därinne ganska länge. Även medarbetarna är en del av managementbyråkratin om man tänker sig den som ett paradigm, så de var väldigt benägna om att leta styrsignaler utifrån.

Flög fågeln ut till slut?

– Ja, det gjorde den. Det blev så småningom en hel del olika ändringar, och sedan ändringar på ändringarna. Vad som hände under de sex månader innan förändringen började synas var att medarbetarna byggde på sin kunskap och skapade mer gemensamma bilder av verksamheten. Ska man ändra på saker och har olika bilder av verksamheten så kommer man inte så långt.

Finns det risker med att mäta mindre?

– Jag skulle säga att behovet av mätning minskar när styrningen sker på plats, för du ser resultatet själv. Mycket av det man vill uppnå är inte mätbart. I Torsby är de övertygade om att de förbättrat rättssäkerheten eftersom de har blivit duktigare på lagstiftningen. Att mäta det kan vara svårt.

Var det en positiv upplevelse för deltagarna?

– Det fanns de som kände oro längs vägen, när den här tydliga styrningen släpper, att känna att man bär allting själv. Det är en utmaning i början. Men de vi intervjuade i slutskedet var alla samstämmiga om att de inte ville gå tillbaka till det gamla. De berättade att de också mådde bättre.

Efter decennier av managementbyråkrati utgörs, enligt forskarna, det tydligaste hindret mot återprofessionalisering av de väldrillade chefer och stabspersoner som reproducerar dagens styrning.

– Det viktigaste är att om vi ska komma till rätta med det här, behöver vi ha chefer som varken medvetet eller omedvetet reproducerar dagens styrning.