Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Vad är problemet med tillväxt?
– Vi kan se att många av våra miljöproblem är direkt korrelerade till ökad BNP-tillväxt, liksom även en ohållbar resursanvändning. Det gäller även på hushållsnivå: ju högre disponibel inkomst, desto högre koldioxidutsläpp och ekologiskt fotavtryck. Och eftersom klimat- och miljöpåverkan är så omfattande idag behövs nya sätt att planera samhället för en utveckling bortom BNP-tillväxt.
Är det inte bra med tillväxt om den är grön?
– Vi måste helt uppenbart ha en grön omställning, men hur man kombinerar det med BNP-tillväxt är det ingen som kunnat visa ännu. Man kan ju peka på Sverige som minskat sina utsläpp samtidigt som vi haft tillväxt. Men vi har tagit ganska lågt hängande frukter hittills, och räknar man in de utsläpp som flyttat utomlands blir det inte så stor minskning kvar. Vårt ekologiska fotavtryck måste minska väldigt snabbt framöver och om vi hela tiden ökar volymen i produktionen kommer det att göra det ännu svårare, så jag skulle förespråka mer kvalitativ utveckling snarare än kvantitativ.
Vad behöver förändras för att komma dit?
– Vi behöver sätta mål som handlar om andra välfärdsindikatorer än tillväxt. Hur det sedan påverkar BNP bör vara en sekundär fråga. Men det är ju inte trivialt och enkelt, vi har anpassat hela vår ekonomi utifrån att vi har tillväxt och expanderande marknader. Men ska man styra samhället utifrån vad som är långsiktigt och samhällsekonomiskt effektivt måste vi minska de negativa konsekvenserna kraftigt och eftersträva de klimatmål vi satt upp. Det handlar också om sociala mål, där det kanske kommer krävas en ny fördelningspolitik som inte utgår från att ekonomin hela tiden växer. Idag finns tillväxten inräknad i alltifrån framtida pensioner till investerings- och lånekalkyler. I många kommuner och regioner är låg tillväxt redan idag ett kroniskt problem som lägger krokben för utvecklingen.
Behövs inte mer investeringar i hållbar utveckling i så fall, snarare än mindre?
– Idag investerar vi 20–30 procent av BNP i realkapital, alltså infrastruktur och byggnader och liknande, men även om de investeringarna bidrar till en hållbar omställning leder de samtidigt till ökade utsläpp. Redan idag konsumerar våra investeringar upp hela vår utsläppsbudget till 2050, utan att det finns något kvar för konsumtion. De använder för stor andel av samtliga resurser inom skogsråvara, metaller, mineraler, sand och grus för att det ska vara hållbart globalt. Det mest uppseendeväckande av våra resultat är att vi redan idag överanvänder biomassa globalt. I ett läge när vi pratar om att gå över till en bio-ekonomi minskar samtidigt skogsarealerna och blir allt glesare varje år på grund av uttagen biomassa.
– Det är tuffa budskap. Ju mer man räknar på det, desto värre ser det ut. Så ja, vi måste fortsätta investera, men vi måste göra det mycket mer selektivt och förhålla oss till vår globala koldioxidbudget om det ska gå ihop.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.