Veckans fråga: Vad är problemet med ordningsvakter?

Kolbjörn Guwallius är aktuell med boken ”Ordningsvakter – Nödlösningen som blev permanent”, på Verbal förlag.

– Det är en del av bevakningsbranschen som det inte finns så mycket skrivet om överhuvudtaget, bortom blåljusnotiserna som brukar låta: ”Ordningsvakt slog krogbesökare” eller ”Krogbesökare slog ordningsvakt”. Det fanns en intressant lucka att fylla kring ett yrke som har långtgående våldsbefogenheter och som har en växande roll inom svensk ordningsmakt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Varför anser du att den ordning vi har i Sverige är problematisk?

– Den är ju i princip världsunik så som den är upplagd, att man ger polisiära befogenheter till personer som är anställda utanför polismyndigheten. Tittar man på exempelvis Danmark och Norge har de ingenting som liknar detta. I Finland finns ett system med ordningsvakter som har liknande befogenheter som de svenska, men de används inte i det offentliga rummet på samma sätt. Det mest offentliga är sådant som tågstationer och köpcentra. Inte som det börjar bli mer här, att de patrullerar gator och torg. Så var det inte tänkt när det här lagreglerades.

Polisen har sedan polisväsendet grundades haft möjlighet att ge icke-poliser polisiära uppdrag, genom förordnade. Ordningsvaktslagen kom först 1980 och ersatte då en äldre, luddig lagformulering.

– Man ville inte se en sekundär polisstyrka, det skulle användas restriktivt, på så få platser som möjligt. Det skulle inte utökas utan snarare inskärpas, säger Kolbjörn Guwallius.

– Men antalet ordningsvakter har alltid ökat. Och det har alltid berott på polisbrist.

I arbetet med boken gick han den tio dagar långa utbildningen för att ta reda på hur mycket man egentligen kan när man får patrullera det offentliga rummet med delvis polisiära befogenheter. Alldeles för lite, var hans slutsats, vilket bland annat kan leda till en riskfylld arbetsmiljö.

– Det var värre än jag hade föreställt mig. Det var väldigt uppskruvat tempo. På de fysiska träningarna var det väldigt mycket ilska i luften över att deltagarna inte lärde sig saker tillräckligt fort. Man ska lära sig mycket på alldeles för kort tid. Bland de jag har pratat med inom polisen och bland ordningsvakter, är det få som anser att utbildningen är tillräcklig.

Har ordningsvakter ersatt polisen eller är det bara fler människor i uniform på gatan?

– Det är fler människor i uniform på gatan. Men det är också en fråga om polisbrist, där polisen inte upplevs kunna ta hand om vardagssituationerna. Man måste börja i polisbristen. Man kanske måste börja dela upp poliser i olika kategorier och ha en kategori ordningspoliser med kortare utbildning, för att täcka upp för polisbristen. Om man inte gör det kommer utvecklingen gå mot ännu fler ordningsvakter, snabbutbildade och privatanställda.