Veckans fråga: Vad är hbtq-juridik?

– I asylfallen kan det vara den avgörande skillnaden mellan bifall och avslag på asylansökan att juristen har hbtq-kompetens, säger hon.

Vilken typ av ärenden kan man få hjälp med?

– Vi jobbar med allmänpraktiserande humanjurudik, och det innebär att vi arbetar som målsägandebiträden om man blivit utsatt för brott och som offentliga biträden om man behöver söka asyl. Sedan kan vi också vara ombud i fråga om socialrätt, tvångsvård och missbruksvård till exempel.

Hur har gensvaret varit?

– Anledningen till att vi startade var att det var så många som ställde frågor till oss och undrade om vi kunde hjälpa till i olika ärenden. Vi såg behovet innan vi startade upp. Det har varit ett fantastiskt gensvar, vi har fått jättemycket mejl och sms där folk har skrivit att vi behövs.

Tror du att det inger ett extra förtroende att du som driver juristbyrån själv är hbtq-person?

– Jag hoppas det. Det skapar ett lite mer jämlikt förhållande mellan juristen och klienten att man har en erfarenhet själv av hur livet är som hbtq-person, man är inte ensam i mötet med rättsväsendet.

Har du något tips att ge till juristbyråer som saknar kompetens på hbtq-området?

– Det är jätteviktigt att om man ska företräda en hbtq-person, särskilt när det gäller asylrätt, att man har den här kompetensen och kan hjälpa klienten att berätta om sina upplevelser. Att man till exempel förbereder klienten på frågor som man ofta får av Migrationsverket i asylärenden. Saknar man hbtq-kompetens kan man antingen kontakta oss, så kommer vi och föreläser om det, eller så kan man kontakta intresseorganisationer som RFSL till exempel. Det är en kunskap som alla kan skaffa.

Vad beror det på då att den här kompetensen saknas i så stor utsträckning?

– Det är svårt att säga, men hbtq-personer är en utsatt grupp och alla vill inte engagera sig för utsatta grupper. Det är ofta den gruppen själv som får driva sina frågor. Vi vill bidra till att det ändras.