– Det finns en ganska stark bild hos många om svensk alliansfrihet, samtidigt som vi ser ett allt mer institutionaliserat närmande till Nato, de senaste 25 åren. Sverige deltar i operationer och skriver avtal om praktisk samverkan, säger Joakim Berndtsson till ETC.

Det som väckte forskarnas intresse var en motsägelse i opinionen. Stödet för svenskt Nato-medlemskap har ökat på senare år, samtidigt som stödet för alliansfrihet är starkt. I SOM-undersökningen 2015 svarade en fjärdedel att de stödde både alliansfrihet och Nato-medlemskap, vilket är en paradox.

Hur kommer det sig att människor svarar både och på en sådan fråga?

– Man skulle kunna utgå från att det berodde på okunskap eller ointresse. Vi ville titta på andra förklaringar som kan ge ett sådant utfall. Vilka historiska skiften har skett? Det vi ser är att regeringen fortsätter att förespråka alliansfrihet, samtidigt som man ökar Nato-samarbetet. Sverige är inte formellt sett medlem i någon militärallians, men har en rad samarbeten med Nato, i den meningen betyder alliansfrihet något annat idag. I den politiska diskussionen blir det svårt att orientera sig. Man kan få uppfattningen att de här båda uppfattningarna är förenliga.

Ger regeringen dubbla budskap?

– Det kanske man skulle kunna säga, såtillvida att det är svårt att få grepp om vad man faktiskt menar med alliansfrihet i dag.

– Det finns anledningar att ställa sig frågor om betydelsen av de här begreppen. Vad betyder alliansfrihet idag? Vad får ett närmande till Nato för konsekvenser? Det finns behov av en diskussion om vad de här säkerhetspolitiska åtagandena innebär.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.