Veckans fråga: Riskerar vi att få en klimatunderklass?

Ebba Brink är forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies och har i sin avhandling studerat hur olika förhållanden påverkar medborgarnas förmåga att förebygga och hantera extrema väderhändelser som översvämningar, värmeböljor och stormar, som kommer bli vanligare med ett förändrat klimat.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141

Hur bra är beredskapen hos gemene person?

– Enligt mina studier är enskildas åtgärder generellt sett ganska kortsiktiga och sker ofta först efter man redan drabbats. Trots det kan de ändå innebära en ansenlig mobilisering av resurser i form av tid, pengar eller kunskaper och jag menar att de är en viktig pusselbit i samhällets motståndskraft. Men det behövs tydligare kommunikation till medborgare om vilket ansvar de faktiskt har för klimatanpassning och vilket skydd de kan vänta sig av myndigheter enligt lag.

Vad är klimatanpassning?

– Klimatanpassning innebär att vi måste anpassa samhället till ett klimat i förändring. Det handlar både om konkreta och fysiska åtgärder, som att bygga översvämningsskydd, och större processer, som hur vi planerar våra städer. Här behöver vi till exempel se över hur vi idag exploaterar mark på ett sätt som minskar mängden grönområden, vilket i sin tur minskar de ekosystemtjänster som grönskan bidrar med vad gäller temperaturreglering och vattenreglering.

Har alla samma möjligheter att klimatanpassa?

– Det beror på många faktorer, men en viktig sådan är var man bor, och vilket inflytande man har över sin omgivning. Om man bor i lägenhet kanske man inte känner sig så berörd av översvämningar, men däremot kan man ju påverka sin hyresvärd eller kommun. Utanför Malmö stoppade en grupp boende nyligen en detaljplan som de menade skulle öka risken för översvämningar. Detta stämmer väl överens med min forskning. I enkätstudier har jag kunnat visa att folks motivation att ta klimatanpassningsåtgärder inte bara handlar om ett rationellt intresse att minska sin egen risk utan i hög grad styrs även av ekologiska och sociala värden och om man exempelvis kan bidra till en grön och vacker närmiljö eller kan minska risken för andra medborgare. Sedan spelar såklart inkomst stor roll för vilka möjligheter man har att klimatanpassa sig, om man har råd att sätta in ett bakvattenstopp mot översvämningar eller har ett sommarhus att ta sin tillflykt till vid en värmebölja exempelvis.

Finns det risk för att vissa grupper får bära oproportionerligt stor börda framöver, en klimatunderklass?

– Ja, det är ett scenario vi måste diskutera. Olika grupper påverkas olika mycket av extremväder, till exempel talar man i litteraturen om värmestress och hur den som har ett yrke som kräver att du jobbar ute mitt på dagen är mer utsatt. Samma sak om du bor i ett socialt utsatt område där du inte vågar sova med fönstret öppet, eller om du inte bor nära parker eller grönstruktur som sänker temperaturen och ger skugga. Mobilitet är en annan faktor som påverkar din möjlighet till evakuering, så om du exempelvis inte har bil, råd att åka kollektivt, eller på annat sätt har nedsatt rörlighet, så påverkar det såklart. Samtidigt finns en tilltagande risk att människor fastnar i klimatutsatta områden, där försäkringsbolag kanske slutar teckna hemförsäkringar och som blir oattraktiva för försäljning.