Veckans fråga: Hur ska Moderaterna leva upp till klimatmålen?

Moderaterna har ingen klimatpolitisk talesperson, men Maria Malmer Stenergard är miljö- och jordbrukspolitisk talesperson och svarar även på frågor om klimatet. Fast bara via mejl.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Moderaterna lanserade förra veckan rapporten ”Klimatpolitik för hoppfulla”. Har ni ambitionen att leva upp till klimatmålet om noll utsläpp till 2045?

– Moderaterna står tillsammans med sex andra partier i riksdagen bakom de mål som sattes i Miljömålsberedningen.

Ok, har Moderaterna några konkreta politiska förslag – utöver att främja forskning – för att minska utsläppen i enlighet med målen?

– Ja. För att nämna några förslag så vill Moderaterna införa ett teknikneutralt stöd till infrastruktur som snabbar på omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Det kan röra sig om exempelvis laddstolpar men även stationer för vätgas till bränsleceller. Utöver detta har Moderaterna drivit på för införandet av reduktionsplikten, det vill säga tvång att blanda in mer biobränslen i drivmedel, och vi står bakom bonus-malus systemet (som ger högre fordonsskatt ju högre utsläpp bilen genererar, reds.anm.).

Vill ni öka eller minska anslagen i budgeten för utgiftsområdet miljö- och klimat?

– Moderaterna säger nej till flera av de ineffektiva satsningar som regeringen driver, och därmed anslår vi mindre medel. Exempel på förslag vi säger nej till är elcykelpremien och klimatklivet. Det är problematiskt att pengar läggs på åtgärder som saknar klimatnytta, och vi ser nu hur Sveriges utsläpp enligt SCB har ökat två år i rad. Det är ett tydligt trendbrott.

Flyget står för lika stora utsläpp som vägtransporterna – hur vill M minska flygets påverkan?

– Den enskilt viktigaste åtgärder är att driva på för en omförhandling av Chicagokonventionen som i praktiken omöjliggör en effektiv beskattning av flygbränsle, detta vill Moderaterna ta krafttag för att komma till rätta med. Utöver det vill vi införa en reduktionsplikt för flyget (dvs. mer biobränsle i tanken, reds.anm.) och vi vill se över möjligheten att ytterligare miljödifferentiera start- och landningsavgifter utifrån klimatpåverkan.

Samtidigt visar andra siffror från KTH att klimatpåverkan från svenskars flygresande blir densamma med biobränsle eftersom flygandet ökar så mycket. Hur går det ihop med målet om noll utsläpp till 2045?

– Omställningen kommer behöva vila på flera ben, där biobränslen är ett av dem, men vi måste även framöver fortsätta stimulera teknikutveckling för att säkerställa att vi kan eliminera flygets klimatpåverkan.

... genom att få ned svenskarnas antal flygresor?

– Nej, det är orealistiskt att tro att ett land i Europas utkant med stora avstånd kommer kunna flyga mindre, därför är det viktigast att jaga utsläppen istället för resorna.