– Det finns observationer av ett fenomen där man ser att när partier som för en rasistisk politik, eller för fram en rasistisk retorik vinner framgångar i samhället brukar det ha den effekten att människor som delar åsikterna upplever att det är mer fritt fram att ge uttryck för dem i samhället. Det har rapporterats i flera andra länder, som Frankrike och USA där man har observerat det här fenomenet, ofta i samband med val när samtalet blir mer politiserat.
Hur påverkas människor av förekomsten av rasism i vardagen?
– Alla reagerar inte på samma sätt, men det tenderar att skapa känslor av otrygghet, stress, känslor av osäkerhet. När jag går in i en affär och någon tittar snett på mig, kan det vara för att jag är mörk? Eller är det något annat, inbillar jag mig? Man kan gå in i situationer och förutsätta att man kommer bli bemött på ett visst sätt och försöka motverka det på olika sätt. Man kan vara överdrivet artig eller överdrivet konfrontativ. Rasismens möjliga närvaro i vardagliga situationer gör människor väldigt stressade och man måste hantera det på olika sätt.
– Det finns egentligen väldigt mycket paralleller till andra typer av maktordningar, inte minst när det gäller kön. Kvinnor utvecklar strategier för att hantera situationer som upplevs som otrygga och osäkra, man tänker kring vilka kläder man har på sig, hur man pratar, vart man går. Det är den aspekten av rasism som begrepp som vardagsrasism försöker synliggöra. Man går inte in i vissa affärer, man kompenserar genom att prata överdrivet artikulerad svenska.
René León Rosales menar dock att begreppet ”vardagsrasism” egentligen ringar in en annan typ av rasism än den som diskuterats på senare tid, alltså öppna verbala attacker.
– Ibland när man pratar om vardagsrasism så pratar man om händelser som man egentligen lika gärna kan kalla rasism.
– Det finns en teoretisk förståelsemodell där man menar att man inte kan begränsa förståelsen av rasism till dess öppna uttryck, alltså våldshandlingar eller verbala aggressioner. Man måste också förstå skillnadsskapandet, vi och dem, som skapar en bas för den här typen av uttryck. Skillnadsskapandet har många olika uttryck och är i vissa sammanhang väldigt normaliserat. Och vi reproducerar det utan att tänka på vilka normer som finns bakom olika handlingar.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.