Veckans fråga: Borde vi sluta försöka tänka positivt?

– Det finns två huvudproblem med normen om positivt tänkande. Dels är den kontraproduktiv. Det är en god tanke om att människor ska må bra. Men om vi genom positivt tänkande strävar efter positiva känslor är det dömt att misslyckas. Det blir ett ständigt jobb att upprätthålla. Vi får ju andra typer av känslor av anledningar. Det vore ju groteskt att vi skulle gå runt och bara känna positiva känslor när världen ser ut som den gör, det blir ett förnekande av allt som är negativt. Bekantskapskretsen ska rensas från negativa personer och ”energitjuvar”.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Och dels så är det extremt individualistiskt. Var och en är sin egen lyckas smed.

Ida Hallgren lyfter fram att det positiva tänkandet sammanfaller väl med hälsohetsen i samhället.

– Jag har tidigare jobbat inom psykiatrin med personer med ätstörningar eller andra skador till följd av hälsohetsen och där fanns ofta svårigheter att hantera det svåra och negativa. Allt skulle vara bra hela tiden. Att ha lycka och ständigt positiva känslor som mål är en förvriden förväntning på hur livet ser ut och det kan leda till känslor av misslyckande att inte lyckas leva upp till det.

– När vi direkt ska vända saker till något positivt, lär vi oss heller inte hur vi pratar om det andra, det som inte är positivt.

Ida Hallgren menar att det finns för få platser och plattformar idag där det är okej att prata om det tunga och negativa, om oro, ensamhet, döden eller meningslöshet.

– Du måste nästan in i psykiatrin för att det ska vara okej. Du måste få en diagnos som tillåter de här känslorna.

Hon lyfter fram boken ”The second wave of positive psychology – Embracing the dark side of life”, där fyra psykologer gör upp med den positiva psykologiskolan.

– De skriver bland annat om rättfärdig ilska och kraften i att bli förbannad och de lyfter bland annat fram medborgarrättsrörelsen. Som en bieffekt av att vi engagerar oss utanför oss själva, tillsammans med andra, så mår vi också bättre, eftersom vi är sociala varelser. Det individualistiska positivt-tänkande-projektet gör oss i stället ensamma. Vi hittar mer mening i att engagera oss tillsammans med andra.

Hur gör man för att negativt tänkande inte ska bli något destruktivt?

– Det handlar om att bli bättre på att tänka negativt, att ha ett medvetet negativt tänkande där man reflekterar kring vad som kan bli problem och till katastrofscenarier. Vi behöver träning i det, att kunna hantera oro och ångest.

Positiv visualisering framhålls ofta som en väg till att lyckas, men det finns även forskning som visar på att positiv visualisering gör att vi lyckas sämre med att nå våra mål.

– Positiv visualisering kanske fungerar inför ett höjdhopp, men för mer långsiktiga mål kan det vara kontraproduktivt. Att i stället tänka negativt och på vad som gör att vi riskerar att misslyckas gör att man strategiskt förbereder sig på vad som kan gå fel och därför kan lyckas bättre.