Begreppet bostadsojämlikhet har cirkulerat sedan 90-talet och ofta använts om bostadssituationen i tredje världen. Den brittiska geografen Danny Dorling argumenterar för att det i dag finns mer tillgänglig bostadsyta i Storbritannien än någonsin, men att snedfördelningen har ökat mellan rika och fattiga. Carina Listerborn menar att denna utveckling även syns i Sverige.
– När man överför det till en svensk kontext, så kan man konstatera att det vi ser idag inte heller är en egentlig bostadsbrist. Har man god ekonomi eller uppfyller alla krav på hyresmarknaden, så kan man få tag i en bostad. I Stockholm finns en brist på hyresrätter, men har du tillräckligt god ekonomi kan du köpa dig en bostad. Men har man inte det så faller man utanför och då är det en brist. Det är brist på en viss typ av bostäder för vissa grupper. Bostadsmarknaden är ett uttryck för och cementerar den ekonomiska ojämlikheten.
Det pratas ju mycket om bostadsbrist, stämmer alltså inte det?
– Både och. Innan 90-talet, när systemskiftet i bostadspolitiken skedde, så var det ett överskott på bostäder. Men även då, när det fanns ett överskott på bostäder, så var det en brist för vissa, för många av de nybyggda bostäderna hade för hög hyra för många grupper. Så det är inte ett nytt fenomen att man inte har råd att bo fast det finns bostäder.
– Tittar man på Stockholm så ser man att de som har god ekonomi har fått större bostadsyta, medan de med dålig ekonomi har fått sämre boendestandard och bor trängre. Det är brist på billiga hyresrätter.
– Flera bostadsbolag och marknadsanalytiker har gått ut och sagt att nu har vi byggt färdigt, det finns ingen bostadsbrist i Stockholm. Nordeas marknadsanalytiker sa förra året att Boverket ljuger, det finns ingen bostadsbrist. Och då är det ur ett marknadsperspektiv sant. Människor har inte råd att efterfråga de bostäder som byggs. Det gäller inte bara bostadsrätter, utan också hyresrätter som har höga hyror.
I Stockholm väntar en ny våg av ombildningar. Vad kommer det ha för effekter på bostadsojämlikheten?
– Jag kan inte se något annat än att det kommer cementera den ännu mer. Det rör sig inte bara om innerstaden utan även längre ut längs tunnelbanelinjen. Det har man ju anat att det skulle hända, att områdena runt tunnelbanelinjerna kommer att gentrifieras och bli attraktiva och låginkomsttagare flyttar längre och längre bort från centrum.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.