– På kort tid har väldigt många projekt kommit igång, det är ett otroligt engagemang, säger Jonas Vikman, samhällspolitisk chef på LIF.
En förklaring, enligt Jonas Vikman, är det förberedande arbete som gjorts inom ramen för CEPI – ett internationellt initiativ för att få fram vacciner mot epidemier.
Djurtester inleds nästa vecka
I Sverige har forskare vid Karolinska Institutet fått pengar av EU. Forskarna har tidigare studerat det nya coronavirusets släktingar – sars och mers – och var därför snabba ur startblocken. I frysboxen ligger nu ett antal vaccinkandidater färdiga för selektering, och redan nästa vecka börjar man testa några av dem på djur.
– Trycket från omvärlden att få fram ett verksamt vaccin är förstås stort och vi arbetar så snabbt som möjligt med det här, säger professor Matti Sällberg som leder projektet.
Men svenskarna leder inte kapplöpningen. Flera andra projekt är redan igång med djurförsök, och i måndags inleddes den första kliniska studien på människor, i Seattle. Vaccinet som nått längst kallas mRNA-1273, och har tagits fram av forskare på det statliga amerikanska institutet NIAID i samarbete med biotechföretaget Moderna. De första resultaten väntas om några veckor, och om vaccinet verkar säkert kommer Moderna begära tillstånd att gå vidare till fas två, där vaccinets testas på hundratals människor för att se om det är effektivt. Och det redan innan fas ett har avslutats.
– I januari sa jag att de första försöken på människor skulle kunna komma igång inom sex månader, men de börjar redan nu, så även jag är förvånad, säger Matti Sällberg.
Tror på tre-fem år
Att framställa ett nytt vaccin brukar normalt ta 10-15 år. Men det nya viruset Sars-CoV-2 (som orsakar covid-19) kunde identifieras tidigt, pengarna rullar in och politikerna driver på. Donald Trump har utlovat ett vaccin innan presidentvalet i november i år, något Jonas Vikman dock ser som helt orealistiskt. Han tror snarare att det kommer dröja tre-fem år innan ett fungerande vaccin finns på plats och är godkänt, trots den snabba takten.
– När det gäller vacciner så tar det tid, för det ska ges till fullt friska människor. Acceptansen för biverkningar är väldigt låg och kraven hårda. Större kliniska studier kan vara igång inom ett år, men att vi skulle ha ett godkänt vaccin har jag väldigt svårt att se.
För sent att bromsa?
De svenska forskarna siktar på ett vaccin som kan fungera mot flera coronavirus, även framtida sådana. De kommer testa flera vaccinkandidater. Tidshorisonten är relativt kort, två-tre år från ax till limpa. Amerikanerna som leder racet har dock satsat allt på en kandidat, och Matti Sällberg tror att det kan gå snabbt om allt går vägen.
– I och med att det har gått så fort hittills så skulle jag nog säga ett år från nu. Ska man vara lite hoppfull kan det rentav vara klart tidigare, säger han.
Vilket förutsätter att vaccinet visar sig säkert och effektivt.
Men även om man lyckas få fram ett fungerande vaccin inom ett år så är det antagligen för sent för att bromsa den pågående pandemin. Vid det laget kommer de flesta av oss redan ha drabbats av infektionen och många kommer vara immuna, tror Matti Sällberg:
– Det är flockimmuniteten som kommer att lösa den här pandemin.
Just nu gäller antivirala
Flockimmunitet kräver antagligen att mer än 60 procent av befolkningen får viruset. Men priset för det är högt – kanske miljontals döda globalt. Tidigare i veckan larmade en brittisk forskargrupp om att 250 000 britter och 2,2 miljoner amerikaner kan dö om inte pandemin hålls tillbaka. På kortare sikt står därför hoppet till antivirala läkemedel. Det handlar om nya läkemedel, men även befintliga.
– Det som går snabbast är om det redan finns ett läkemedel i produktion som används mot liknande infektionssjukdomar, som också kan användas mot det nya coronaviruset, säger Jonas Vikman.
Just nu pågår 400 kliniska studier på läkemedel, visar LIF:s sammanställning. Det mest omtalade är Remdesivir, ett läkemedel som togs fram mot ebola men som fungerade dålig mot den fruktade sjukdomen. Forskare och läkare hoppas dock att det har bättre effekt mot covid-19. Om ett par månader kommer resultatet från de kliniska studierna i Kina. Förra veckan gav svenska Läkemedelsverket så kallad ”beredskapslicens ” för läkemedlet, och det har redan satts in mot svårt sjuka coronapatienter.
Kinesiska myndigheter har också rekommenderat två andra antivirala läkemedel – hiv-medicinen Lopinavir och influensamedicinen Favipiravir – för behandling av covid-19. Även klorokinfosfat, ett malariaprofylax, kan ha viss effekt enligt kineserna.
”Jag är imponerad”
Samtidigt kom nyheten tidigare i veckan att forskare i Nederländerna har funnit en antikropp mot covid-19. Nu ska det testas på djur, och inom ett år på människor.
– Det är väldigt lovande, men det är svårt i dagsläget att svara på om det kan bli ett läkemedel, säger Matti Sällberg.
Men det är inte nattsvart på läkemedelshimlen?
– Nej, absolut inte, jag är imponerad över hur fort det går nu.
Det internationella samarbetet är en nyckel till framgång, men det finns samtidigt en risk för konflikter. I veckan rapporterade tyska tidningar att Donald Trump erbjöd den tyska vaccintillverkaren Curevac en stor summa pengar för att reservera ett eventuellt vaccin för amerikaner. Curevacs huvudägare – miljardären Dietmar Hopp – avvisade dock erbjudandet och lovade att vaccinet skulle bli tillgängligt för hela världen.
Lovande vaccinprojekt
• Moderna utvecklar ett nytt vaccin i samarbete med det statliga NIAID i USA. Kliniska fas 1-prövningar på ett litet antal friska personer inleddes den 16 mars.
• Karolinska Institutet förbereder studier på två vaccinkandidater. Djurförsök påbörjas snart, och om de faller väl ut är nästa steg klinisk prövning på människa.
• Red Glead Discovery, ett företag i Lund, arbetar med utveckling av ett vaccin på uppdrag från det norska företaget Immunor.
• Pfizer samarbetar med BioNTech för att utveckla en vaccinkandidat. Kliniska prövningar inleds i april 2020.
• Inovio Ph/Beijing Advaccine Biotechnology utvecklar ett befintligt vaccin att verka vid covid-19. Kliniska prövning inleds i april 2020.
• Novovax som tidigare har utvecklat ett vaccin mot en coronavirusepidemi (mers 2012) tar nu fram ett vaccin mot covid-19. Kliniska prövningar ska starta under 2020.
• Erasmus Medical Centre, ett forskningscentrum i Rotterdam, har upptäckt en antikropp mot covid-19. Om den fungerar kan den resultera i såväl ett vaccin som ett diagnostiskt test.
Källa: LIF, de forskande läkemedelsföretagen
Möjliga läkemedel
• Remdesivir, ett antiviralt läkemedel som används mot olika virus. Har tidigare prövats mot ebola, men inte gett tillräcklig effekt. Den 11 mars beviljade Läkemedelsverket beredskapslicens för användning mot covid-19 i Sverige.
• Lopinavir, ett hiv-läkemedel, har visat effekt i laboratorium på coronarvirus och även på infekterade försöksdjur, liksom på patienter med sars 2003. Kinesiska myndigheter rekommenderar användning mot covid-19.
• Favipiravir är ett läkemedel utvecklat mot influensa och som även har använts vid livshotande ebola-infektion, lassa-virus och vid rabies. Kinesiska myndigheter rekommenderar användning mot covid-19.
• Tocilizumab är ett läkemedel godkänt mot inflammatorisk reumatisk sjukdom. Kinesiska myndigheter har inkluderat det som ett alternativ i behandlingsriktlinjerna för lunginflammation vid covid-19.
• Klorokinfosfat, används förebyggande och som behandling mot malaria. Har tidigare visat sig ha effekt vid sars-infektion och 15 studier kring covid-19 redovisades nyligen.
• Anakrina och emapalumab, två godkända starkt antiinflammatoriska läkemedel. Det svenska läkemedelsföretaget Sobi startar snart kliniska prövningar, bland annat efter att italienska läkare använt dem under coronapandemin.
Källa: LIF, de forskande läkemedelsföretagen
Vacciner – från ax till limpa
• Innan ett vaccin kan produceras måste det genomgå flera tester, sedan ska det godkännas. Hela processen, från tidig utveckling i laboratorium till ett färdigt vaccin, kan ta upp till 15 år.
• Preklinisk forskning. Innan försök på människor sker prekliniska studier, som kan pågå under många år. Då testas vaccinet på celler i provrör och på djur.
• Kliniska prövningar. Vaccinet genomgår kliniska prövningar i tre faser genom test på människor. Först på en mindre grupp, och i fas 3 på tusentals personer. Vaccinet måste visa att det ger ett effektivt skydd, och att eventuella biverkningar är acceptabla och ovanliga.
• Godkännande. Läkemedelsföretaget måste ta fram en omfattande dokumentation kring vaccinet innan det kan godkännas. Ansvarig myndighet, som EMA i Europa, granskar all dokumentation, och ger eventuellt tillstånd att börja tillverka och sälja vaccinet.
Källa: Läkemedelsverket och LIF, de forskande läkemedelsföretagen
