Växande personalbrist när männen uteblir från förskolan

När lokalerna öppnades för barnen den 22 februari hade 19 kvinnor anställts – men inte en enda man. Anledningen är att det helt enkelt inte fanns några att välja bland. Inte en enda man med rätt kvalifikationer hade sökt.

– Jag är jättenöjd med dem som vi har anställt. Det är absolut kompetent personal men det måste finnas förebilder utifrån genus och jämställdhet och det bör finnas redan på en förskolenivå, säger förskolechefen Marianne Barud, som har fullt förtroende för sin personal, men är väl medveten om problematiken.

Dominansen inget nytt

I dagsläget är endast fyra procent av förskolelärarna och barnskötarna män i landets kommunala förskolor. I Göteborg är siffran till och med aningen lägre.

Men den kvinnliga dominansen är inget nytt. Inte heller att Skolverket i decennier – utan framgång – har försökt locka männen till yrkena. 

2013 fick de i uppdrag av regeringen att ta sig an situationen, vilket var första gången som frågan prioriterades på nationell nivå. Uppdraget var dock litet och har inte heller gett några egentliga effekter. Syftet från regeringens sida ska snarare ha varit att i första hand belysa problemet.

”Viktigt med inte bara ett kön”

Peter Skoglöf är undervisningsråd på Skolverket och arbetade med uppdraget Fler män i förskolan från start. 

– Det handlar dels om att synliggöra för unga flickor och pojkar att kön inte ska vara avgörande för val av yrke. Dels är det en rekryteringsfråga. Om vi ska kunna möta det växande behovet av förskolelärare och barnskötare så är det viktigt att det inte bara är ett kön som är intresserade av jobben, säger Peter Skoglöf.

Han kan dock inte se någon positiv utveckling under de senaste åren.

– Nej, det skulle jag inte vilja påstå. När vi fick uppdraget från regeringen uppgick andelen män som arbetar i kommunala förskolor till lite över tre procent. Det finns några avvikande siffror men generellt ser det ut så än. Och den siffran har legat i stort sett orörlig under 40 års tid, trots en mängd lokala insatser.

Skoglöf understryker att män för männens skull dock inte är en önskvärd lösning, utan att det givetvis är avgörande att de också har rätt utbildning.

– Ska man jobba med att öka antalet utbildade män i förskolan måste det tas ett nationellt grepp. Det räcker inte med lokala insatser. Yrket och utbildningen måste lyftas upp och synliggöras.

Skolverkets undersökningar visar att många män som i dag arbetar i förskolan testade yrket, till exempel som praktik, innan de sökte till utbildningen. 

– Undersökningarna visar också att det fanns en felaktig bild hos många om vad en förskola innebär. Det är inte bara barnomsorg det handlar om utan även om att vara del i barns lärande, vilket dessa män såg, säger Peter Skoglöf.

Problem med orealistiska krav

Marianne Barud har arbetat med förskoleverksamhet sedan början av 1980-talet och som chef i Askim-Frölunda-Högsbo sedan 2003. De män som hon faktiskt har anställt är minst sagt få. 

– De är nog räknade på en hand till och med, säger hon och påpekar att de flesta av dem dessutom inte jobbar kvar. 

Vidare tror även hon att en skev bild av verkligheten, samt orealistiska krav är en del av problemet.

– De har lämnat på grund av de låga lönerna eller att verksamheten har förändrats. Jag tror att manliga förskolelärare har fler och ofta orealistiska krav när de kommer från utbildningen. Det man har lärt sig vill man också kunna förverkliga helt och hållet, även om det är inte är hållbart för verksamheten, säger Marianne Barud.

Hon tror dessutom att männen är mer benägna att hoppa på något annat i stället för att anpassa sig, när det inte blir som de hade föreställt sig.

– Man måste brinna för det här jobbet. Utbildningen säger en sak och att väl komma ut i yrket en annan; verkligheten ser annorlunda ut än bilden av den. Det måste förändras, säger Marianne Barud.