– Gruppen kommer formellt att inrättas i januari, men de kommer att börja jobba redan nu och ta vissa utredningar. Vi kommer att vara igång innan årsskiftet, säger Lisa Pedersen på Polisregion Väst.

Förtroendet har varit lågt

På uppdrag av regeringen har Håkan Sandahl, före detta länspolismästare i Jönköping, utrett hanteringen av misstänkta hatbrott och förtroendet för polisen. Strax före det förra årsskiftet konstaterade han stora nationella brister. Han föreslog därför en nationell samordnare, en tydlig prioritering av frågan och särskilda arbetsgrupper. Han påpekade också att förtroendet för polisen inom den romska gruppen var mycket lågt efter den uppmärksammade registreringen i Skåne och att det inneburit ett särskilt stort mörkertal inom denna grupp.

Satsningen som nu görs till följd av detta gäller från 2015 till och med 2017 och såväl regionalt som nationellt. 

– Vi har inga bevis för att hatbrotten ökar, men vi tror att det är så. Det kommer att vara en fortsatt diskussion. Och eftersom debatten och samhällsklimatet kring hatbrott är annorlunda nu behöver vi ligga lite mer i framkant och vara på tårna när det gäller den här brottsligheten. Vi har också sett att det spruckit i kompetens och kunskap tidigare så vi behöver bli bättre på det, säger Lisa Pedersen. 

Under 2016 kommer alla förundersökningsledare att få en längre utbildning, men även övriga poliser kommer att utbildas.

– Vi kan absolut bli bättre. Det är inte alltid det är uppenbart direkt att det rör sig om ett hatbrott, vi behöver träna personalen i att se, identifiera och ställa rätt frågor så att man hjälper brottsoffret att komma fram till det här, säger Lisa Pedersen. 

Statistik saknas

Polisen har ingen egen statistik över hatbrott, eftersom det är ett motiv snarare än en brottstyp i deras register. Brottsförebyggande rådet, Brå, går dock årligen igenom anmälningar om till exempel hot, våld och skadegörelse och vaskar på så sätt fram antalet anmälningar med hatbrottsmotiv. Brå påpekar att statistiken är svår att jämföra mellan städer. Att Stockholm är överrepresenterat menar myndigheten kan bero på att storstadsmiljön gör det lätt att anmäla, men även på att Stockholm haft en hatbrottsgrupp sedan några år tillbaka som också bistår andra poliser i länet med kunskap och utbildning. 

Generellt kommer utredningar av misstänkta hatbrott att överföras till den nya gruppen, utom när det till exempel handlar om dödligt våld. 

– Om det är ett väldigt grovt brott, en händelse såsom den i Trollhättan, så kommer demokrati- och hatbrottsgruppen att bistå med den expertkunskap de har och utreda motivet, men utredningen kommer inte enbart att hamna på den. Även ungdomsbrott har vi som förslag att det ska ligga lokalt, för att det där finns en bra samverkan med skolor och kommunen kring ungdomar. Men också där kommer gruppen att finnas som expertstöd, säger Lisa Pedersen. 

Ska uppmana till anmälan

Satsningen ska också gälla hotbilder mot media och journalister. Därtill kommer polisen under november att börja dela filmer på sociala medier som på flera språk uppmanar personer som utsatts för misstänkta hatbrott att anmäla. I veckan hade man ett första lokalt möte med Polisens råd för att bekämpa hatbrott. Där samlas organisationer för grupper som blir, eller riskerar att bli, utsatta. 

– Vi ska samla in kunskaper om hur vi kan öka förtroendet för polisen i de grupperna och hur vi kan bli bättre på vårt brottsofferarbete. Vi kommer kanske inte ha en fast grupp men vill gärna att den ska representera så många grupper som möjligt, både när det gäller sexuell läggning, trossamfund och religion och även hudfärg och etnicitet, säger hon.

Förhoppningen är att statistiken i och med det nya arbetssättet och kommer att bli mer korrekt i framtiden.