– Varför läget förvärrades är det ingen riktigt som vet. Havet kan ha nått en punkt för hur mycket skräp det kan svälja, men det kan också bero på en försämrad hantering av sopor och ökad dumpning i Nordsjön, säger Ulrika Marklund.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I år är fjärde året hon koordinerar en seglingskampanj under Västerhavsveckan, ett åtta dagar långt evenemang för att öka kunskapen om havsmiljön och Västkusten. 18 kommuner från Båstad till Strömstad och sammanlagt 90 myndigheter och organisationer deltar i årets upplaga, som har ett tydligt kampanjinslag.
– Vi ska segla längs kusten med Astrid Finne, en Nordisk räddningskryssare som byggdes under 30-talet för att undsätta människor. Nu vänder vi på hennes uppgift till att istället rädda havet, säger Ulrika Marklund.
Destination: Fjällbacka
Varje timme, dygnet runt, året om, sköljer en kubikmeter plastskräp upp på Bohusläns kust. Trots att åttio procent härrör från annat håll, så landar kostnaderna för nedskräpningen i nuläget på västkustens invånare.
– Det kommer aldrig att finnas tillräckligt med pengar för att städa hela kusten. Vi är helt beroende av frivilliga krafter för att hålla stränderna rena, säger Ulrika Marklund.
"Släpper man en badanka någonstans i Nordsjön landar den så småningom i Fjällbacka."
Enbart i lilla Tanums kommun får skattebetalarna årligen hosta upp två miljoner kronor för kuststädningen. Detta trots att mängder av engagerade ställer upp.
– Släpper man en badanka någonstans i Nordsjön landar den så småningom i Fjällbacka. Jutska strömmen för med sig enorma mängder skräp dit, berättar Ulrika Marklund.
I Fjällbacka skärgård plockade frivilliga nyligen upp 400 säckar ilandflutet avfall under en enda dag.
– Då var de ändå där och städade året innan, och året innan dess, säger Ulrika Marklund.
Statlig finansiering övervägs
Sedan 2008 har ansvaret för att hålla kusterna rena från skräp legat på kustkommunerna, men i januari nästa år väntas regeringen besluta om kuststädet istället ska finansieras av staten.
– När lagen trädde i kraft hade man ingen aning om att skräpmängderna skulle öka så lavinartat, säger Ulrika Marklund.
Både miljöministern och vice stadsministern har gett henne tydliga signaler att det marina skräpet på västkusten ska prioriteras.
– Man lägger mycket pengar på forskning om vad plasten ställer till med i havsmiljön, men vi behöver också en större övergripande kraftsamling för att minska plastskräpet i havet.
För billigt material
Slitskydd från trålar, fiskeredskap och annat avfall från sjöfart står för omkring en femtedel av det marina avfallet som landar på västkusten. Övrigt tros härö från framförallt dåligt hanterade deponier, sophantering där plast flyger iväg och avfallsdumpning i Nordsjön.
Ulrika Marklund tror att ekonomiska styrmedel är det enda som kan förhindra plastslöseriet som håller på att leda till en marin katastrof.
– Trots att vi har all kunskap gör vi inte rätt. Hade en plastpåse kostat 50 kronor hade alla kommit ihåg att ta med sig tygpåsar till affären. Plast är ett fantastiskt material, men kostnaden borde ställas i relation till skadan det kan orsaka för havet.
