Vangelis Argyroiliopoulos är en lastbilschaufför från Grekland som har bott i Edinburgh, Skottland i drygt sex år. Under de senaste åren har han dock börjat köra spårvagn istället för lastbil för att minska på både arbetstimmarna och arbetsbördan. Men som många andra med lastbilskörkort fick han ett brev i veckan där regeringen vädjade om att han skulle söka ett arbete inom budbranschen igen. Ett erbjudande han bestämt tackade nej till.
– Jag skulle inte vilja sätta mig bakom ratten igen även om man får bättre betalt nu. Det är ett smutsigt och ohälsosamt arbete. Jag har fortfarande kemiska rester kvar i kroppen från dieseln, säger han.
”Inte värt det”
I grova drag saknas idag 100 000 lastbilschaufförer i Storbritannien vilket har försenat leveranser i hela landet. För att lösa den akuta bristen på chaufförer och även arbetare inom kött- och fågelindustrin har den brittiska regeringen erbjudit totalt 10 500 temporära arbetsvisum som sträcker sig över tre månader till arbetare i EU för att få dem att återvända till Storbritannien.
– Ingen kommer komma tillbaka med korttidsvisum. Pundets värde är inte tillräckligt högt för att du ska avbryta arbetet du redan har för att komma hit i tre månader. Det är inte värt det, säger Vangelis Argyroiliopoulos.
Han är inte ensam om att tro att lastbilschaufförerna inte kommer att lockas tillbaka så lätt. ”EU-arbetarna vi talar med kommer inte att hjälpa Storbritannien att ta sig ur skiten de skapade själva” sa exempelvis Edwin Atema, researchchef på nederländska handelsfacket FNV som representerar truckförare i hela EU, till BBC förra veckan.
Dåliga arbetsförhållanden
Martin Ruhs har forskat i ekonomi och internationell politisk migration på Oxfords universitet och är biträdande rektor på Migration Policy Center på Europeiska institutet i Florens. Han förstår vad det är den brittiska regeringen vill göra; för att minska beroendet av arbetskraftsinvandring minskar man kraftigt utbudet av migranter och hoppas att efterfrågan ska leda till högre löner och att inhemska arbetare därmed ska lockas att göra jobbet.
– Men vi vet att den verkliga världen inte alltid fungerar som ett skolboksexempel, säger Martin Ruhs.
Först och främst tar det tid för den inhemska arbetsmarknaden att anpassa sig. För det andra finns det många sektorer i Storbritannien som har problem av många fler anledningar än brexit. Till exempel råder det brist på arbetskraft inom omsorgen på grund av låga löner och dåliga arbetsförhållanden som är ett resultat av ekonomisk underinvestering från regeringen under lång tid. I andra sektorer kan orsaken till bristen vara ett otillräckligt utbildningssystem eller bristen på bostäder för arbetare.
– Min poäng är alltså att om du vill minska beroendet av migrerande arbetare räcker det inte med att stänga gränserna eftersom systemen runtomkring också måste förändras.
Att Storbritannien länge har haft en så pass flexibel arbetsmarknad har gjort landet mer beroende av invandrad arbetskraft än många andra europeiska länder menar Martin Ruhs.
– Det är alltså inte särskilt överraskande att vi har hamnat här. Det som oundvikligen kommer att hända nu är att många fler sektorer kommer att föra ett intensivt lobbyarbete mot regeringen för att få tillgång till migrerande arbetare genom arbetstillstånd. Lastbilschaufförerna var bara det första exemplet. Utmaningen för regeringen blir då att bestämma vilka sektorer och yrken som ska ha tillgång till migrantarbetare och vilka som inte har det.
Balans mellan kort och lång sikt
Martin Ruhs återkommer till att om man på riktigt vill minska beroendet av arbetskraftsinvandring måste sektorernas förutsättningar ses över.
– Man måste lägga mer pengar på att förbättra löner och arbetsvillkor. Det grundarbetet måste göras, säger Martin Ruhs.
Brexit handlade om att minska invandringen till Storbritannien. Att konsekvenserna skulle bli en akut brist på personal är ite förvånande. Det säger Sandro Scocco, chefsekonom på Vänsterpartiet. Han har skrivit två uppmärksammade rapporter för tankesmedjan Arena idé där han slår hål på fördomar om att invandrare skulle arbeta mindre än medelsvensken och att de kostar mycket för samhället. Tvärtom så behöver Sverige invandringen för att samhället ska fungera hävdar han.
”Viktig funktion”
– England är ett otroligt tydligt exempel på att oavsett vilket jobb invandrare har fyller det helt enkelt en viktig funktion i ekonomin. När många försvann från England skapades naturligtvis stora problem. I Sverige skulle det bli exakt samma sak om man plötsligt tänkte bort alla de utlandsfödda som är överrepresenterade i sjukvården, transportsektorn och i servicejobben.
Även i Sverige tävlar nu flera partier om att begränsa invandringen och framför allt arbetskraftsinvandringen. Förra veckan kom Socialdemokraterna med förslaget att bara tillåta arbetskraftsinvandring till bristyrken. Men där är Sandro Scocco positiv.
– Nu skissar S fram ett liknande system som vi hade förut där man kan ta in folk från utlandet där det uppstår flaskhalsar. Men processen måste involvera både fack och arbetsgivare för att undvika en invandring som exempelvis endast handlar om lönedumpning.
Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO håller med.
– LO är för arbetskraftsinvandring till yrken där Sverige har en av Arbetsförmedlingen fastställd arbetskraftsbrist. Men att de anställda får de löner och anställningsvillkor som det lovats och certifieringssystemet mellan Migrationsverket och arbetsgivarorganisationerna måste kontrolleras avsevärt bättre.
Inga korttidsvisum i Sverige
Hon ser inte att en skärpning av Sveriges arbetskraftsinvandring skulle kunna leda till en arbetskraftsbrist liknande den efter brexit, som Storbritannien nu försöker lösa genom att erbjuda östeuropéer korta arbetsvisum.
– I Sverige har vi ju fortsatt tillgång till arbetskraft från hela EU, så länge som vi är kvar i Unionen.
