Bostadsbyggandet i Stockholm har ökat takten rejält de senaste åren, med en nivå som vi inte har sett sedan miljonprogrammets dagar på 70-talet. Och en stor del av nyproduktionen består av hyresrätter. Men priserna för att hyra en nybyggd lägenhet i Stockholm är i dag så höga att mer än hälften, 54 procent, av hushållen inte har råd med kostnaderna för en genomsnittlig hyresrätt i nyproduktion, visar en ny rapport från Hyresgästföreningen, med siffror från SCB.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det är en historiskt stor skillnad i boendekostnader, säger Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen och en av författarna bakom rapporten.
I genomsnitt är det runt 4 000 kronor dyrare i månaden att bo i en nybyggd hyresrätt jämfört med en nybyggd bostadsrätt i Sverige. Storstadsområdena sticker ut och allra dyrast är det i Stockholm.
En nybyggd hyresrätt på 70 kvadratmeter i Storstockholm kostar nästan 11 000 kronor i månaden i dag. För motsvarande bostadsrätt är månadskostnaden runt 6 400 kronor. Detta trots den kraftiga prisutvecklingen för bostadsrätter de senaste åren.
– Det har varit dyrare med hyresrätter länge, men att skillnaderna ökar så dramatiskt är oroväckande, menar Lars Eriksson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, som deltog i en paneldebatt i samband med att rapporten presenterades i förra veckan.
Skillnaden har flera orsaker
För bara nio år sedan var skillnaden i månadskostnad nere på 936 kronor, eller 13 procent, mellan en nybyggd hyresrätt och en ny bostadsrätt. 2015 är skillnaden i genomsnitt uppe på 2 588 kronor, eller 32 procent, i hela Sverige.
Att skillnaderna är så stora just nu beror på flera saker, menar Hyresgästföreningens utredare. Dels den skattemässiga skillnaden mellan hyrt och ägt boende, där den som äger sin bostad kan dra av räntan på sina lån, vilket står för ungefär en fjärdedel av skillnaden. Dels att fastighetsskatten är låg, och att ränteläget har varit extremt lågt under de två senaste åren, vilket har slagit igenom mer i det ägda boendet än i det hyrda beståndet.
Och så den kraftiga ökningen av hyresnivåerna i nyproduktion. För trots låga räntor och låg inflation har inte de som investerar i nyproduktion av hyresrätter anpassat sig till rådande ekonomiskt läge. I stället har hyresnivåerna stigit kraftigt under de senaste åren. Nyproducerade hyresrätter har blivit lönsamma investeringar för privata fastighetsägare. Onödigt lönsamt, menar Hyresgästföreningen, eftersom den kortsiktiga vinstmaximeringen prioriteras före långsiktig hållbarhet.
”Ska finnas en skillnad”
Flera av fastighetsägarna i panelsamtalet menar att det är rimligt med en viss prisskillnad, för att den som äger sitt boende ska få en morot.
– Det ska finnas en skillnad, men just nu är den för stor, säger Chris Österlund, vd på Botkyrkabyggen.
Amorteringskostnaderna för bostadsrättsägare har inte räknats med i rapporten.
– Vi ser det som ett slags sparande och har därför lämnat det utanför, säger Erik Elmgren på Hyresgästföreningen.
”Marknaden måste snart vara mättad”
Moderaternas bostadspolitiska talesperson Ewa Thalén Finne tycker att det är fel att räkna bort amorteringskostnaden.
– Det spelar stor roll, även om det är en form av sparande. Pengarna ska ändå ut för att man ska få bo i en bostadsrätt, säger hon till Hem och hyra.
Hyresgästföreningen menar att det nyligen införda investeringsstödet för nyproduktion av hyresbostäder på 11 miljarder kan bryta trenden med allt högre hyror och få till hyresrätter med mer rimliga hyror.
– Men långsiktigt måste vi se över de skattemässiga skillnaderna mellan det ägda och det hyrda boendet, säger Erik Elmgren.
Bostadsminister Peter Eriksson (MP) kommenterar till Hem och hyra.
– Det kan mycket väl vara så att vi om något år har betydligt högre ränta än i dag och då behöver hyresgäster inte ta de kraftigt ökande kostnaderna. Men jag håller med om att det under ganska lång tid har varit gynnsamt att äga sitt boende. Den stora insatsen som vi gör för att hålla ner hyresnivåerna är investeringsstödet, säger han.
